mina lyckopiller

FLYTT

2011-01-02T22:42:00.003+01:00

Ja, ni känner mig väl! Vi har flyttat hem och när jag ändå är i farten, så flyttar jag även BLOGGEN!
Blogger och jag kommer inte riktigt överens, haha. Övriga anledningar kommer ni finna i min nya blogg:

"Tankebanor och Ögonblick". Samtliga äldre inlägg och bilder har jag självklart plockat med mig dit, och jag är himla ivrig att komma igång igen =)

Hoppas att vi ses!
Lia

HÄR finner ni mig: http://tankelia.wordpress.com/

En vecka går så fort

2010-09-29T00:30:00.003+02:00

Eller vad tycker ni? Jag brukar känna att veckorna bara flyger iväg. Ibland med mycket innehåll och någon gång utan att dagarna som passerat innehållit ett enda vettigt handtag.
Den här veckan måste ha varit ännu ett rekord i Lias överjävliga planeringsförmåga (om jag så ödmjukt får säga det själv!):

På en vecka, spannet sträcker sig mellan fredag till fredag, har jag lyckats att sälja vår lägenhet här i Bergen med VINST efter att ha topprenoverat den med dyra pengar OCH bara bott i den i 2 månader. Därefter har jag bokat flygbiljetter till Malmö med tillhörande sovplatser hos vänner, lillebror och tre nätter på hotell. Jag har lyckats blivit hembjuden till olika vänner varje kväll i fem nätter och fått avnjuta god mat och underbara kvällar. Jag har också hunnit med att vara knallsjuk en dag på grund av min allergi.

Under dessa dagar hemma i Malmö har jag bokat in 21 (!) privata lägenhetsvisningar att gå på med 13 olika mäklare. Gjort bedömningsmatriser och ringt styrelser när stadgar och annat varit av intresse. Jag har bytt bank, fått ny bankman och ett himla trevligt lånelöfte. Jag har hunnit gå på 6 visningar innan VÅR VÅNING intogs. Kärlek vid första ögonkastet och snabba bud. Jag har hunnit skriva kontrakt på nytt hem i Malmö och prutat ner priset till ett fint underpris OCH varit och millimeter-mätt hela våningen igen. Och jag har tagit mig tillbaka till Bergen med nöd och näppe. Gaten hade stängt när vi skulle byta pan i Oslo. Dock var det inte vårt fel.

Glömde jag säga att jag också har gjort allt detta i släptåg (följe) med världens bästa sambo, som glatt litat på mig och bara hängt på och haft åsikter om boende!?

Så, om någon behöver en spark i baken vad gäller detta med att få upp farten, säg bara till =)

Jo, jag återkommer till vårt nya hem med bilder och text! Och nu är det bestämt att vi får flytta in den 2a november. Jag räknar ner så det sjunger om det. En skånejul står för dörren i år, och jag fuskar redan med julmust.

Jag och sambon ser fram emot vår nystart hemma, nytt jobb och boende, ny stad och lite nya intressen blandat med massor med kärlek, gamla vänner och bekanta och så älskade golfklubben såklart! Ni är varmt välkomna hem till oss om/när ni har vägarna förbi =)

tjing!

Hallå Fredag!

2010-09-17T14:38:00.002+02:00

För er som inte har fått månader av uppdateringar via min Facebook, så kan jag ju bekräfta följande: vi, jag och sambon alltså, är på väg hem till Swea igen! Vi flyttar hem under hösten och kommer att slå oss ner i Malmö den här gången =)

Sambon har fått nytt jobb (inom samma koncern) efter ett mycket tufft men framgångsrikt år här i Bergen, och nu har han alla möjligheter i världen att sköta den nya tjänsten via att utgå från Kastrup. Själv har jag min älskade lärartjänst att återgå till, för jag har världens bästa chef (rektor) som faktiskt aktivt har sett till att jag ska känna mig välkommen hem! Sådant värmer.

Bloggen får fortsätta att ligga i vila några veckor till, för som ni minns är det här med flytt a la Lia ett världsstort projekt med millimeterpresicion =). Jag har lite att stå i innan vi återigen står tryggt med fötterna i den skånska myllan!

Förvänta er en skåneblogg med väldigt mycket matinslag! Förvänta er inte en fullständig uppdatering av det år som passerat! Jag tänkte istället slänga in lite Norgeberättelser där det passar; jämförelser, tankar och idéer, tillbakablickar, bilder osv. Jag tror att det blir ett trevligt sätt att skriva på, och en skön nystart på den nya fasen i vårt liv!

Ha en fantastisk fredag, var ni än befinner er! Här blir det champagne i kväll, dels för att fira försäljningen av vår nuvarande lägenhet, och dels för att sambon äntligen går på välförtjänt semester =)

Tjingeling!

BLOGGA kanske?

2010-08-25T13:48:00.002+02:00

Jo, fröken sitter här i Norgebubblan och känner att det blir en blogghöst. Japp, så blir det. Tror att jag är redo nu, bara lite mer vatten ska rinna under broarna och sen så kommer allt att vara som vanligt igen =)

Det var allt för nu.

Tjingeling!

God Jul

2009-12-24T00:51:00.002+01:00

Älskade vänner. Förlåt för min hemskt dåliga uppdatering. November och December har på inget vis varit trevliga månader och livet runt vänner och familj har fått sin del av kaos och ledsamheter. Min ork och lust till att hålla bloggen igång har varit helt frånvarande; det har tagit all min energi att hantera de tråkiga besked som kommit som ovälkomna brev på posten, i en stadig ström dessutom =(

Nu är det snart 2010 och jag har beslutat att göra året till någonting riktigt bra, jag har omvärderat vad ett liv betyder och hur mycket det finns att ge och lära och utforska! Nu tar vi nya tag.

Sambon och jag stannar här i Bergen för att fira jul och vi har det himla mysigt i vår lilla bubbla. Vår stad fick ca 80cm snö i förra veckan, så en vit pudrig jul får vi garanterat.

Jag saknar er alla så mycket och har läst era bloggar för att i alla fall följa med i vad som händer! Julklappsbytet har fungerat bra och bild kommer på vad som låg i mitt paket =).

Årets finaste hälsningar stod Emma och Marianne för, det värmde otroligt med era fina julkort! Tack så hemskt mycket, mina vänner =).

Nu återstår väl bara att tillönska er alla en Riktigt God Jul.

Puss och Kram

Iväg

2009-12-02T13:26:00.002+01:00

Och så var det såhär: det har inträffat en del tråkigheter i vänskapskretsen. En konstig och rörig vecka har det varit. Nu sätter jag mig på ett plan hem till skåne. Återkommer på söndag igen. Resan var planerad sedan länge, men innehållet är en aningen förändrat.

Tack för era otroligt roliga och fina kommentarer på vår helt enormt jobbiga flytt =). Självklart ska jag ge er fortsättningen så snart jag är tillbaka igen! Kram så länge.

Ja då kör vi!

2009-11-19T14:10:00.004+01:00

Sådär, här kommer en uppdatering över läget i B-town.
Jag tror nog att vi helt enkelt får börja från början: hur var det nu att flytta? Hur kändes det sedan att komma hit? Tog det lång tid att landa? Vardagsintryck och ytliga tankar om människor och platser...Lägenheten då?

Det får bli som följer: långa texter (delbitar) åt gången i sällskap med lite bilder. Som alltid finner ni mer text intill bilderna när ni klickar igång bildspelet =).

Jag börjar hemma i Lund. Ni vet ju att jag i grund och botten är en genompositiv tjej, men helt ärligt kommer nog de flesta inlägg angående den här flytten att låta en aningen gnälliga. För vet ni vad? Det är JOBBIGT att flytta, både rent fysiskt men också emotionellt.

Sambon har inte ett vanligt jobb. Det har jag ju kommenterat förut. Hans veckor ligger på stadiga 80-90 timmar jobb och i år tog han inte ens semester (jodå, han har 7 veckor betald semester, men det finns ingen tid på året som det lämpar sig att ta ut den på). Kontentan med detta är att under hela vår flytt, så har han inte ens varit ledig en halvdag! Här kan ni ganska fort räkna ut vem som har fått styra med hela flytten, haft all kontakt med flyttfirma, mäklare, fixat alla flygbiljetter, sett till att katterna fått alla sprutor, egna biljetter och vaccinationsintyg + chipmärkning. Efter det har undertecknad flugit fram och tillbaka mellan Lund och Bergen för att måtta upp hela vårt nya boende, ritat upp hemmet i CAD och sakta men säkert försökt att med millimeterprecision funderat ut vilka möbler som ska stå var, vilka saker vi ens bör ta med oss i flytten, vad som behöver handlas nytt och så vidare.

Nu känner jag att tankarna snurrar hos er: hallå, måste han jobba så? och herregud, hur sjukt kontrollbehov har den här tjejen egentligen? Hahahaha...

På fråga 1 säger jag ingen kommentar, det är ett osvenskt jobb i en brittisk/japansk organisation...alla som har intresse av organisationsteori vet därmed svaret på den frågan.
På fråga 2 svarar jag: jo, mitt kontollbehov är enormt, jag vill veta vad jag håller på med och har ganska ofta känslan av att "om jag gör det själv, så kan jag i alla fall inte skylla på någon annan när saker och ting går fel". Just i detta fall måste jag väl också lite generat erkänna att ju mer kontroll jag hade över planeringen av vårt nya hem, desto mer kunde jag ägna mig åt att shoppa på mig alla de saker och möbler som jag absolut tyckte saknades =). Jag älskar ju inredning och har en 1-årig utbildning som inredningskommunikatör i bagaget; ränderna går aldrig ur. Trygghet kan vara så olika saker för olika personer. Just för MIG så är trygghet att ha det fint och ordningsamt hemma. Är bara mitt hem lungt och varmt så brukar jag ha det enklare att ta mig an världen utanför. Så halva sommaren och fram till oktober kunde man se mig springandes mellan IKEA, Sia, Cult Design, Cervera och Miljögården. Lexington och SOVA fick sig också frekventa besök och jag hade verkligen otroligt roligt. Sambon, som också är lätt prylgalen och väldigt petig när det kommer till kläder och inredning tog min shopping på allvar och kände nog att det var lite orättvist att han inte kunde vara med. Ibland blev det att återlämna saker som han inte alls tyckte om, men för det mesta såg han nöjd ut. Vi delade alltså upp våra respektive "jobb" på detta vis och såg till att sköta dem med stil.

För mig var dock augusti- oktober inte alls några lättsamma månader. Sambon reste alla dagar i veckan och jag skulle rodda med "flyttjobbet" samtidigt som jag inte avslutade min undervisning förrän i mitten av terminen. Jag ville ha möjligheten att spendera så mycket tid med mina elever som det bara gick. Ovanpå detta så sörjde jag verkligen att behöva lämna en stad som jag älskade, vänner som är de finaste man bara kan ha och vår lägenhet som vi älskade. Jag tror att jag hade så mycket ångest och sörjde, tog farväl så mycket och ofta i mitt huvud, att när väl flytten gick så hade jag försonats med tanken på att nu går vi framåt..

Innan flytten gick hade vi ju också en avskedsfest. Mer om den återkommer jag till. När väl fytten skulle gå, såg schemat ut såhär: vår fantastiska flyttfirma skulle komma på måndagsmorgonen för att packa ner allt utom kläder, underkläder och böcker. Så var det avtalat då dessa delar sällan kan bli skadade under transporten. Flyttledaren hade någon vecka tidigare dumpat 30 stora flyttkartonger hos oss, så att vi själva kunde packa de delarna i lugn och ro. Planen var därmed att killarna (ja de var 6 st som kom hem till oss!) skulle packa resten, montera ner allt och lasta på bil. Bubba och bära och vara klara för avfärd på måndagskvällen. Under tiden fick städbolaget tillgång till lägenheten så att de kunde städa hela måndagen och halva tisdagen. Vi, jag och sambon skulle sova på hotell i Malmö natten till tisdagen (katterna fick bo hos våra älskade vänner A och E) och sedan ha slutbesiktning av lägenheten på tisdag eftermiddag.

Efer det skulle katterna plockas upp, sambons sekreterare köra oss alla till Sturup. Den tjocka katten med sina präktiga 9 kilo fick inte flyga inne i kabinen så resan mellan Sturup- Arlanda fick lillkissen biljett inne hos oss och storkissen gick som djurbagage. Väl på Arlanda skulle storkissen hämtas ut och sen skulle bägge kissarna packas om i andra burar (jo då, sånt finns det hårda regler på) och checkas in som djurbagage till Oslo. Väl i Oslo måste ju allt bagage hämtas ut för att sedan återigen checkas in vidare för inrikesflyg mo Bergen. Japp, tisdagens program skulle således börja kl. 07 på morgonen i ett hotellrum i Malmö och, förhoppningsvis avslutas kl 03.30 på ett hotellrum i Bergen...och vi hade en felmarginal på högst 25 minuter däremellan. Och tre plan att ta.

Kan ni känna hur hysterisk jag var under hela flytten? Just såhär i efterhand kan jag känna det som att jag var full under dessa dagar. Flyttbilen skulle mötas upp i Bergen på onsdagsmorgonen kl 08 (japp, hela 4 timmars sömn blev det) och jag var duktigt nervös över att någonting skulle gå fel, då detta var min egen planering för att få in lägenhetsbesiktning, möjlighet att flyga ut bägge katterna, flyttstädning och flyttfirma och annat på det....

Och här kanske ni tänker: men om det tar 1 timma med flyget Kastrup- Bergen, varför i helsike flög de i 6 timmar och med tre plan för?? Hahaha, ja det ni. Här kommer nästa lilla tvist. Kastrup känns ju som hemma när man bor i Lund: vi kunde ju se flygplatsen från vårt sovrumsfönster där den låg på andra sidan sundet....MEN. Kastrup är ju inte hemma. Det är ju Köpendanmark. Och köpendanmark ligger på kontinenten. Om katterna satte sina tassar där, behövdes det rabiessprutor innan. (Mellan swe och no är det fri passage med husdjur) och de där rabiesvaccinen tar lite mer än 6 månader att få till.....och för 6 månader sedan var inte ens flytten påskirven. Mao: inte ett alternativ.

Phu; har ni somnat ännu? Hur gick det då? Med dessa tre sjukt intensiva dagar. Jo, jag och sambon började snällt att packa våra kläder och sedan böcker i de 30 kartongerna vi fått.....när jag hade packat 6 av mina 9 garderober, så var kartongerna SLUT. Kul!

Sambon fick köra till Bauhaus som har de enda flyttkartongerna med 5-lager godkända för riktig flytt via försökrningsbolaget och tokköpa fler. När vi på söndagkvällen nöjda som få hade packat alla våra kläder, skor, böcker och sänglinnen, stod det härliga 75 flyttkartonger och väntade på flyttkillarna =). Liiiiite felmarginal där, hahaha. Som underbara flyttledaren sa: "ditt hem är så välstädat och ruskigt organiserat att vi aldrig kunde drömma om att där gömde sig så mycket skit i skåpen!"

Måndagen gick riktigt bra. Allt blev nedmonterat och nedpackat, våra flyttkillar var helt fantastiskt snälla, hjälpsamma och roliga. Vi hade en mycket god stämning och det var riktigt kul! Jag passade också på att lämna skutan i tre timmar för att avsluta det sista på skolan...och naturligtvis hade hissen gått sönder när jag var borta. Vi bodde ju på våning 4 och 5, så det var kanske inte så populärt. Men hissen blev lagad och alla var glada igen. Vid 19 på kvällen var lägenheten het tom, nästan helt färdigstädad av superduktiga städbolaget och lastbilen rullade iväg med alla våra möbler och 157 flyttkartonger!

Sängen på hotellrummet var underbar. Vi tog en sista middag ute i Malmö och jag hann med ett sista avskedsmöte med finaste P, vilket var otroligt jobbigt men också helt nödvändigt.

Tisdagen...den där ödesdagen.
Jotack, ALLT gick precis som det skulle! Inga förseningar, kissarna skötte sig exemplariskt på såväl flygplatserna som under resans gång! Lägenheten blev besiktigad och fram kom vi till ett mörkt och regnigt Bergen vid halv fyra på onsdagsmorgonen.....

sambon hade en enda uppgift under flytten, vilken var att se till att hans sekreterare hade bokat ett hotellrum där man fick ha djur!

Klockan 04 på morgonen skulle ni ha hört mig. Mer förbannand än så kan man nog inte bli, mitt språk var så uppfinningsrikt att ni hade baxnat! För vi var verkligen inte inbokade på hotellet, varken med eller utan djur!!!! Jag är för det mesta snäll, men fy i helvete vad divig jag kan bli om jag vill, jag är INTE att leka med mitt i en utlandsflytt kl 04 på morgonen. Efter 10 minuter hade vi fått vårt fina rum och det var med nöd och näppe som jag och katterna nådigt lät sambon få följa med in istället för att få sova i hyrbilen ute på parkeringen. Divig ja, men retoriken är det inget fel på. Hotellreceptionisten hade inte en chans, hahaha...och det slutade med att hon på allvar trodde att felet låg hos dem =). Jajaja, man kan inte alltid vara på topp.

Här avslutar jag. Som ni ser så lyckades vi alltså landa i Bergen (istället för att kraschlanda som Taina påpekade hade varit än värre) och fortsättning följer....
Katterna var i alla fall grymt nöjda med hotellrummet, åt ordentligt, snusade igenom alla vrår och somnade sedan i min säng med belåtenhetskurr (sambons säng var det inte tal om) vilket gjorde att mina fyra timmars sömn med två katter på bägge benen inte alls blev som jag hade tänkt mig.) Medvetslös kan som bäst beskriva mig på onsdagsmorgonen när vi skulle möta upp flyttbilen!

Uppdatering: jag såg nu att en utav bildtexterna har fallit bort (även om den ligger synlig i HTML-koden, spoooky). Det ska i alla fall stå att i smset till pappa skrev jag att nu tar Lia klivet ut i stora världen. Bilden är på mina allra första skor och jag skickade detta när vi satt i loungen på Arlanda. Pappa tycker ibland att hans flickor har vuxit upp och blivit stora alldeles för snabbt! =)

Krydda tillvaron lite

2009-11-12T16:52:00.002+01:00

Nee, vet ni vad?
Jag har suttit inne på min bloggida i stort sett varje dag den här veckan och det GÅR inte at skriva!
Min vardag känns helt ärligt kanska oinspirerande för tillfället, jag är så van att ha 1000 projekt igång samtidigt, att jag känner mig jättetråkig. Och så vill jag ju bjuda er på rolig läsning från en rolig vardag!
Inser dock att mina dagar är nog lika spännande eller trista som alla andras, men att de går att göra bra inlägg ändå, bara man fyller ut texten med lite bilder!

Så nu mina vänner är det jag som drar ner på stan! Nu ska här kryddas så det står härliga till och bilder från min orooooligt spännande vardag kommer (så fort tekniknörden till sambo har visat mig hur jag mobilbloggar)...

Ledtråd inför dagens shoppingrunda (jag behöver ju ett norskt mobilnummer, då kan man väl lika gärna slå på stort!?):

Snart Fars dag och ett TIPS

2009-11-06T22:25:00.003+01:00

Här i Bergen är klockan 22:30. Vi har varit ute i stan och ätit oförskämt gott och druckit lite vin på det. Fredagsmys helt enkelt och ett skönt sätt att slippa se alla flyttkartonger som ännu ej är uppackade.

Helgen bjuder på två "tillfällen att fira": i morgon firar jag och sambon 6-års dag tillsammans =) Det är ju himla trevligt förstås, så i skrivande stund sitter jag och letar lite matinspiration. Min tanke är att det blir en hemmalagad 4-rättersmiddag med lite mindre smakretare istället för en STOR tung middag...det konceptet körde vi ju nämligen nu ikväll och bearnaisessåsen känns i hela kroppen för tillfället, hahaha.

Firande nummer 2 är ju alltså Fars dag som infaller på söndag! Då jag är en äkta pappagris, har alltid varit och kommer alltid att vara, så har jag redan skickat min hälsning. Och just detta fick mig att tänka på en sak:

Kommer ni ihåg för typ ett år sedan? Jag hade något bra att tipsa er om då, men sen försvann det ut ur huvudet och jag glömde helt bort att posta mitt inlägg! Well, bättre sent än aldrig!

Ni älskade vänner som dels är så himla duktiga på att fota er vardag, era barn mm. och även i många fall bor långt ifrån nära och kära. Om man som jag tycker att just egentagna bilder är mycket värdefulla och roliga att dela med sig av rent fysiskt (att faktiskt få hålla ett fint kort i handen) och inte endast via bloggen/mailen/internet så tror jag att ni kommer att uppskatta den här hemsidan lika mycket som vi gör här hemma:

Sajten heter Dina Vykort och är fantastiskt trevlig. Du går in och väljer att sända ett fint vykort till någon du tycker mycket om. Helt efter eget tycke och smak väljer du din framsida: antingen har sidan färdiga vackra motiv från duktiga bildkonstnärer, eller (och här kommer det fina) så väljer du att ladda upp någon av dina egna, fina foton! På kortets framsida kan du få en eller flera bilder tryckta. Sen är de bara att vända på kortet, skriva din hälsning med egenvald stil och välja leveransdatum och mottagare! Beställningen går direkt till ett tryckeri i Kalmar och sedan vidare till Posten som leverar ditt kort. Går man in innan kl. 12 på vardagar och lägger sin beställning, så leveraras kortet inom Swea nästkommande dag. Utlandsleverans tror jag tar ca 4 dagar över Atlanten och 2 inom tex Norden. Varje kort kostar nätta 20 sek att skicka =). 25 sek för kort till hela resten av världen. Personligen tycker jag att det är prisvärt, för när man annars går till tex Gallerix så är korten i regel dyrare än så, det tillkommer porto och bilderna blir ofta rätt så opersonliga! Mamma har valt att köpa ramar på Ikea och sedan ramat in alla kort vi har skickat, så på så vis får man ju både en hälsning och lite fin konst (om man är en vass fotograf) för pengarna! Vi använder tjänsten flitigt för både vardagsmotiv (hälsningar) och semesterkort. Jag såg även till att använda den till alla förra årets julkort. Där på sajten har jag registerat min profil och de adresser jag ofta använder, på så vis sparas de där och kan användas när jag känner lusten falla på =)

Sajten och tjänsten har funnits i 1,5 år och hittills har den inte fått några klagomål =)

Hrrmmm, anledning till att jag vet det är för att affärsidén är min älskade sambos, och företaget ägs av oss och två andra delägare...

Ett litet tips till er för att underlätta inför julkorten och testa något mysigt och personligt!

Kram fina vänner

Uppdatering: hahaha, oj, läste just några smarta kommentarer och inser ju när jag själv tittar på min text att jag nog varit lite otydlig: självklart har jag ju inte glömt av själva sajten i sig, utan det som försvann ur hjärnan var Löftet jag gav till bla Annika och Anna för länge sedan. Tanken om att tipsa om hemsidan och tjänsten har slagit mig vid många tillfällen, men så slår den där svenska blygheten till: vågar jag skriva om detta? Hur gör jag i så fall för att inlägget inte ska vara en enda stor, trist reklamyta? Nu är det ju så att jag inte kan stoltsera med ägarskapet, det gör sambon och hans två fantastiskt duktiga delägare. Sidan och själva affärsidén har sambon själv byggt och samtliga konstnärer är handplockade. Företaget har en hel del spännande samarbeten med företag. Jag är ju en stolt flickvän dock =)

Lite ditt och lite datt

2009-11-06T12:30:00.003+01:00

Hallå där! "Idag är det fredag" (säger jag käckt med min mest pedagogiska röst) och jag är en riktigt helg-älskare. Jag KAN helt enkelt inte vara på dåligt humör när fredagen kommer, hur trött jag än är.

Vet ni, jag fortsatte fundera massor kring det jag snuddade vid i mitt tidigare inlägg, d.v.s. att den relation vi skapar med hjälp av våra bloggar känns stark och på riktigt även då vi inte har träffats i verkliga livet. Jag hade ju min egen teori om att det kanske är just formen som gör det lätt att skapa band: att text, ord som blivit nedskrivna på något vis väger tyngre, känns mer sanna än de som bara trillar ur folks mun i förbifarten?

Naturligtvis är det ju så att även innehållet i bloggarna skapar relationer och reaktioner. Men själv fungerar jag nog så, att har jag väl fallit för en blogg (och människan bakom den) så blir jag glad och känner mig trygg när jag ser att vederbörande har uppdaterat; om sedan innehållet håller ojämn kvalité rör mig då inte alls i ryggen! Det är ju ändå ORD skapade av någon som jag gillar och bryr mig om!

Sen har vi ju stilen på bloggarna. Inte att förglömma! Några är ni som valt att spetsa era bloggar till att inrikta er på specifika ämnen. Mode, ekonomi, studier, mammaledighet, resor...självklart intresserar det mig när bloggar har en speciell stil. Det gör det ju enkelt att finna liksasinnade vänner som man aldrig hade snubblat över i sin egen värld. Med stil kan ju också menas det stilistiska, att man känner samhörighet med en viss bloggares stilistiska förmåga. Jag kan både känna avund (åååh, tänk om man kunde skriva så) värme och kärlek för de bloggar jag snavar över, där just stilen får mig att återvända dag efter dag. Ett personligt tilltal, en viss ton eller att någon väljer att dela med sig av sitt liv via många bilder och generösa videoklipp är ju en lyckad bandning av innehåll och stil och gör att man som läsare ganska fort känner gemenskap med skribenten.

Sen har vi sådana bloggar som min, där det blir lite random. Jag har länge tänkt vara duktig och sätta etiketter på mina inlägg, men kommer liksom inte på vilka kategorier jag skulle kunna sortera min text under? (vardagsliv, recept, vardagsliv och så lite mer vardag?) Jag tror att även om det låter extremt tråkigt när man beskriver bloggen så, så är det mitt favoritsätt att få publicera text på! Obunden och fri. Med ketchupeffekt, allvar och skoj. Oj, vad lyx det är att dels få följa er in i er vardag, era tankar som uppkommer i de mest oväsentliga situationer och se blider som får en att känna det som att man verligen var där, fick följa med! Lyxen att sedan få detsamma tillbaka, att veta att några tappra vänner har lusten och intresset att verkligen vilja följa min vardag är nog varför jag gillar detta med bloggandet, och därmed också varför jag gillar att skapa vänskapsband och relationer med bloggisar. Jag kanske är helt ute och cyklar nu, men det känns ibland som att bloggande människor (hur olika vi än må vara) har ett karaktärsdrag gemensamt: vi tar oss tid att vara eftertänksamma.

För det tar tid att posta inlägg, för att inte tala om att läsa alla bloggar man älskar och sedan lämna en kommentar som känns värdefull i sammanhanget? Är det så att vi finner vänner via bloggen (trots att vi är så olika och lever så olika liv) för att vi alla har detta gemensamt?

I kommentarerna till förra inlägget kom Marianne med ännu en intressant vinkling av varför bloggar, texterna och de som skriver känns som på riktigt, sanna. Varför de berör och skapar vänskapsband. Hennes tanke var så fin att jag väljer att citera henne: "När man sitter på sin kammare och skriver blir det mer koncentrerat och alla får prata till punkt, på något sätt."

Sorligt men sant, så är det nog så. Världen och vardagen är stressig. Människor har väldigt lite tålamod med både sig själva och andra, avbyter i såväl diskussioner som telefonsamtal. Är det så att bloggandet lever så starkt (och skapar sådana härliga ärliga relationer) just för att vi äntligen tillåts att tala till punkt? Med våra egna ord dessutom. Jag tycker att det ändå var ett himla enkelt och fint sätt att beskriva varför vi skriver våra bloggar och känner kärlek och värme för varandras texter!

Det var mitt bidrag till debatten =). Återkommer med all säkerhet lite senare, men nu ska jag bege mig ut i det fina höstvädret och njuta av lukten av saltvatten. Kram på er!

Uppdatering: När ni ändå är i farten och såklart klickar er vidare till Mariannes härliga blogg via länken här ovan, passa då gärna på att läsa de ord av visdom och kärlek som hon har publicerat idag!

Bara ledsen

2009-11-04T21:09:00.002+01:00

Ja. Idag är jag faktiskt bara så ledsen. Vet ni, det är konstigt att ni, mina "bloggisar" känns så nära även fast jag inte har fått chansen att träffa er alla personligen (än). Jag kan ibland uppleva att jag till och med känner mer glädje eller sorg när någon av er har det bra eller när något ledsamt inträffar? Kanske kan det har att göra med att våra möten i text blir på allvar, inte som med kollegan i korridoren där man käckt säger "hur mår du?" och får ett lika snabbt och opersoligt "bara braaa!" tillbaka. Här, när vi alla skriver om vår vardag med humor, värme, sorg, ångest och hopp så blir det per definition att ord i textform på något vis väger tyngre.

Kanske är det därför som det också känns tyngre när någon av er har det tufft?

Svammel, svammel. Ett onödigt långt inlägg för att bara få säga: idag är jag ledsen. Jag har gråtit en liten skvätt över att världen känns orättvis och därefter sänder jag många varma och kärleksfulla hälsningar till älskade fina Anne och hennes M.

Nog sagt eller hur?

Glömde

2009-10-30T00:53:00.002+01:00

Jo, detta mitt uppvaknande hade också liknelser med hur det var när skåne fick sin jordbävning för drygt ett år sedan. Även då var jag idioten som inte hade koll på varken armar eller ben, haha.

Om ni vill ha en rofylld kväll vill jag tipsa er om Melissa Horn. Hon går sedan två veckor varm på min playlist @ spotify. Melissa gör musik som ger balsam för själen och med ett språk som är naket och genialt. Storslaget!

TRÖTT

2009-10-30T00:26:00.002+01:00

Klockan är 00:26 här i Norge-land. Jag är trött som få. Så trött att det snarare känns som att jag inte är levande. Alla som vet hur jag i vanliga fall ever mitt liv (speciellt Emma!) vet att normalt har min kväll inte ens börjat än! Jag går sällan och lägger mig före 03, älskar natten för mycket för att sova bort den helt enkelt..

Men nu är jag alltså inte fit for fight. Kan det möjligen ha att göra med hur jag vaknade i morse tro?

Vaknade är nog fel ord. Blev uppsliten ur sängen är nog en bättre beskrivning. För jag vaknade till brandalarmet som nära nog gav mig spruckna trumhinnor. Nu tänker ni troligen på brandvarnarens lilla piiiip, men nej då. Detta var den stor, runda, röda plåtmekanismen som rrrrrrringde med full stryrka. Ni vet, den där som är centralkopplad till HELA huset, går direkt till brandkåren och reagerar redan vid rökutveckling. DEN väckte mig och kissarna ur vår skönhetssömn!

Jag skakade i hela benen, undrade vilken dag det var, vilket land jag befann mig i, var jag skulle ta vägen (ut, upp, ner...fanns sååå många valmöjligheter) om det var väsentligt att klä på sig eller om sidennattlinne skulle fungera och HUR jag skulle få med mig kissarna....

Många frågor där. Några minuter senare stod jag på trottoaren utanför iklädd löpartights från nike, under nattlinne och med en seglarkavaj (??) över.....sexy as hell. Ute var det skitkallt, mina bara fötter i birkenstock mådde sådär och ett antal elektriker skrattade gott åt mig och förklarade käckt på norska att faran var över, de hade råkat svetsa lite i en korridor som då blev rökfylld....

Hur f-n skäller man ut någon på norska iklädd den fulaste munderingen ever och med skakande ben och frusna tår??

Jag tog mig in, försökte få igång min dag och tog mig vidare till gymmet så nikebyxorna väl fick lite sällskap. Resten av dagen har bara varit helt fel.

Så nu går jag och lägger mig och hoppas få vakna på ett angenämt sätt imorgon. Men för säkerhetens skull har jag lagt ombyte bredvid sängen, matchat och snyggt och varmt. Man måste ju i alla fall rökdyka med stil nästa gång tillfälle erbjuds!

Tjing!

Landat?

2009-10-27T14:55:00.002+01:00

Nja, landat har vi då verkligen inte gjort. Varken mentalt eller inredningsmässigt. Men rent bokstavligt så har vi i alla fall landat: närmare bestämt på Flesland Airport, Bergen Norway. Detta inträffade redan den 7:e oktober men som ni vet har vi haft lite strul med internet här. Sambon (sista minuten-människa) tyckte gott att vi kunde vänta med att få internet inkopplat till vi väl var på plats. Han glömde tydligen bort att vi skulle flytta till ett land där ingenting går fort att lösa...

Så vi har vackert fått leka med Nordens segaste mobila internet i 3(!!!) veckor innan vi nu äntligen fått vårt eget trådlösa nätverk att fungera! Jippie!! Nu kan jag med andra ord blogga, läsa alla era bloggar, ta del av nyheterna och annat livsviktigt. Hur det sen kunde vara så att det mobila internetet klarade skype(endast chat), FB (ibland) och mailen tänker jag inte ens försöka klura ut!??

Som sagt: vi är i alla fall på plats nu och ni ska veta att era kommenterar som jag har fått via världens bästa Petchie verkligen betydde sååå himla mycket! Det har varit en jobbig flytt och det är fortfarande jobbigt, om jag ska vara ärlig. Så skönt då att veta att ni alla finns där ute. KÄRLEK.

Jag ska svara på mail och även på era kommentarer såklart. Det lär nog ta mig en vecka eller två att läsa ikapp hur ni alla har haft det sedan sist och det kommer vara ren njutning! Jag trodde inte att man kunde vara så bloggosfär-beroende, men oj så tråkigt livet blir utan alla era vardagsäventyr och betraktelser!

KRAM på er så länge //Lia

Helt sjukt fel!

2009-10-03T21:27:00.003+02:00

Ja, allting känns ju inte så förstås. Men i går var jag med om någonting som kändes helt sjukt FEL. Ni vet sådär, när det känns som att man flyter ut ur sin egen kropp och ser sig själv lite från ovan stå mitt i en situation som känns både komisk och lite klentroget idiotisk!?

Jag tog mig en sväng till Systemet, en fredagseftermiddag efter löning vid sisådär 17-snåret. Bara DET är ju så fel det kan bli =)
Men, inte var jag tvungen att vara som alla andra törstiga svenskar där. Nej då. För jag ska flytta utomlaaands, lalalalala- och jag tänker minsan inte tulla in dyr alkohol i Norge. Våra vänner gjorde ett klent försök att tömma barskåpet, även om alla var rätt kanon på avskedsfesten. Så, igår i ren rusningstrafik fick jag en snäll kassörska på Systemet till att öppna en helt egen kassa bara för MIG. Så att alla kunder i hela butiken kunde se hur jag med blossande röda kinder LÄMNADE TILLBAKA all alkohol som inte gick åt! Fattar ni hur enormt pinsam man kan bli!? Det kändes så sjukt jäkla fel på alla vis. Visst är det en himla bra policy systemet har; att man kan köpa på sig hela butiken, ha fest och sedan returnera allt som inte gick åt. Men alltså, hur många cool-poäng förlorar man som 27-årig partyprinsessa när man stannar hela kommersen och vackert lassar tillbaka flak på flak??? Som sagt: det är en himla tur att man flyr landet.... =)

Upp som en sol, ned som en pannkaka

2009-09-25T23:31:00.002+02:00

Jo, det bör väl erkännas att jag känner mig själv rätt så bra. Den där hisnande lyckoperioden har lämnat huset för denna gång (vet att den med säkerhet återkommer) och just nu är det kämpigt. Jag har tre arbetsdagar kvar på min älskade skola, och 10 dagar kvar i skåne...

...dramatisk är kanske mitt mellannamn för tillfället, men oj så illa jag mår mest hela tiden. Känner mig fysiskt illamående av att ta farväl, så ni får ursäkta mig att jag för tillfället inte har så mycket att berätta om.

Att avskedsfesten blev en dundersuccé kan jag dock avslöja (mer detaljer och bilder kommer) men att värdinnan däckar kl 05 till tonerna av Total eclipse of the heart och sedan inte kan lyfta huvudet från kudden på två dygn...är väl kanske inte sådär våldsamt elegant?!

Så min vecka kan sammanfattas enligt följande: vrålbakis, undervisning, tårar, skratt, bowling, middagar, friluftsdag, mer tårar och så ren utmattning. Återkommer när det känns som att ner är ner, och upp är upp igen. KRAM

Och lyckan håller i sig!

2009-09-11T00:41:00.002+02:00

Jag har funderat lite på det här med ordet lycka. Läser dagligen många bloggar, både privata och professionella. Så fort någon offentlig person så mycket som viskar om lycka så smackas kommentarsfältet fullt av elaka, småsinta kommentarer. Speciellt på svenska, offentliga bloggar så är det direkt fult, ja till och med provocerande att våga visa lycka.

Så när jag skrev föregående inlägg så var det med viss betänklighet. Vad händer om man sårar någon med sin entusiasm? Vågar man skriva om ren och skär lycka utan att det ska uppfattas som en käftsmäll på allmän vardagstristess (något som ju finns i allas liv from time to time)?

Men så har jag ju ER! Älskade, fina vänner som verkligen förstår att det inte ligger några onda, självgoda baktankar bakom mina små glädjetjut! Ni, som i kommentarerna är så generösa, snälla och glada. Positiva! Och till er vill jag inget hellre än att alltid våga bjuda på när livet känns BRA! Smitta av sig. Energi smittar, det är jag övertygad om. Och jag vill gärna sprida lite glädjesmitta, mitt i dessa influensatider.

Det är nämligen såhär mina vänner, (detta kommer låta dystert, men så illa är det inte): mina perioder av ren lycka och tillfredsställelse är inte alls så frekeventa som man skulle kunna önska. Ganska ofta känner jag snarare ångest, rädsla, misstrohet, trötthet och uppgiventet över än det ena än det andra. Jag är misstänksam av mig; inte alls vidare lättflirtad. Egentligen är det rent konstigt att jag älskar mitt yrke såååå mycket; när jag för det mesta inte är den som gillar allt och alla.

Just därför känner jag igen mina glada stunder och njuter av dem med ren passion. Jag delar gärna med mig, för det finns så många underbara vänner, er inräknade, som gör detsamma för mig!

Min positiva period håller i sig. Stadigt och stabilt står den här i den skånska sensommaren och jag tar alla tillfällen i akt att bejaka livslust, vänskap och personlig utveckling. Jag har i veckan undervisat, haft lite ont i öronen men varit glad ändå, kört med bilen genom solnedgångar över skåneslätten, spanat på luftballonger, ätit flera middagar med några fler av de allra bästa och fått några djupa samtal med en person som jag så innerligt önskar att jag kunde packa ner i flyttlasset =)

Hoppas er vecka har varit lika enkel men varm! Jag vet att alla inte befinner sig i samma pinsamma tillstånd som jag och skickar därför positiv energi till de av er som som har behov av lite boost! Ni betyder mycket för mig och gör den här perioden så oändligt värdefull! Delad glädje är dubbel glädje....eller hur var det nu?

Just nu är jag lycklig

2009-09-08T18:58:00.003+02:00

...så jag hoppas innerligen att min sinnesstämning ska smitta av sig på er, fina vänner!

Ibland så vaknar man och bara känner att livet är rätt. Att saker ligger på plats, vänner och relationer till folk i ens omgivning känns toppen, spegelbilden på morgonen är till belåtenhet och kläderna sitter som de ska. Musiken som spelas på radion i bilen får en att le, och man skruvar upp volymen och njuter lite, trots den tidiga timmen. Ah, ni fattar! Dagar då allt känns som lycka.

En sådan period är jag inne i för tillfället. Helgen gick för fort och innehöll bara sånt som ger positiv energi: sambon och jag åt en god middag ute i fredags kväll och summerade veckan som gått, allting med flytten börjar äntligen vara på plats och undervisningen går som på räls; vilket ger helgen fri från rättning och elevvård. Vi tog en sväng med bilen för att spana på älskade skåne och någonstans mellan fält och kullar beslutades det att vi ska ha en avskedsfest för några av de allra bästa! Ett hopplock av de personer vi kommer att sakna som mest och naturligtvis massor med god mat samt bartömning. Jo, det är ju nämligen så att det inte finns någon vits med att tulla in alkoholen i Norge, det är dyrt som bara den! Så till vännernas glädje är det botten upp som gäller =)
Den 19e blir det fest och jag är jättelycklig över att alla inbjudna har tacka ja!

Igår hade jag vänner över på tacos. Enkel mat och desto mer avancerat snack. Oj, vad det är lyx och trevligt att bara få hänga med sina vänner en helt vanlig måndag och diskutera allt ifrån sex till huruvida Obama ska ha rättigheten att stänga av internet vid undantagstillstånd! Nej, vi hade säkert inte många rätt i våra diskussioner, men himla trevligt var det i alla fall =))

Måndagskvällen avslutades med att jag körde ensam in till Malmö för att gå på innebandymatch. Fick en inbjudan av älskad vän, eller inbjudan och inbjudan, han har aldrig någonsin aktivt lobbat för att ha familj eller tidigare flickvänner på läktaren, men uppskattade verkligen om jag kom och tittade! Jag kände mig så glad, rörd och nyfiken på samma gång. Det är alltid speciellt när man får myckeln till människors privata rum, till deras liv och världar. Jag är absolut inte kunnig vad gäller innebandy, men hade ändå en helt fantastisk kväll i en liten svensk sporthall! Ibland är enkelhet, underbar vän och lite aktion allt som behövs för att jag ska känna hur kroppen riktigt pirrar av glädje! Förstår ni ens hur det kan vara så? Att man lämnar en match med hela magen full av stolthet och skratt!? Japp, min gulliga P:s lag vann också, vilket inte direkt kändes illa=))

Och nu har snart en halv vecka passerat. Det är undervisning för hela slanten varvat med fika och middagar på stan. Jag kunde ha det värre! Hur har ni det?

Kramar

Dagens bästa och Dagens sämsta!

2009-09-04T01:09:00.004+02:00

Jag inleder med torsdagens bästa: fick mitt referensbrev från rektorerna idag. Jo, jag började ju lipa såklart...inte vidare coolcat där inte! Åh, så snälla människor det finns, som med sina ord kan vidröra och berömma så att hjärtat kommer vara varmt länge, länge! Måtte jag även i fortsättningen få arbeta under sådana chefer, för allt annat vore bara ledsamt. Jag vet att jag är en duktigt lärare, helt enkelt för att jag varje dag gör mitt yttersta för att vara just det! För att kunna se mig själv i ögonen på kvällen och tänka: You did good. Men att få se detta i svartvitt, på ett dukument från statlig institution, det är en helt annan femma. Jag mer eller mindre flög ut från mitt arbetsrum! Glädje!

Att jag också får jobba kvar ända fram till vi åker, även fast det splittrar en hel termin, gör mig glad och ödmjuk. Jag får fortfarande ha mina älskade elever i skolan, få njuta av de sista veckorna av undervisning, vägledning och annat skoj! Åh, den enda nackdelen med det är att tiden går fort när man har roligt...

Jag har ju ett antal f.d. elever som jag har en bra kontakt med. Den killen ni känner till vid det här laget, P, (som har jobbat för mig) har jag pratat rätt mycket med om flytten och hur allt känns.
Idag, när jag sa att det känns lite jobbigt att lämna allt och följa med sambon för att starta ett helt nytt liv, känner denna 17,5-åriga kille precis hur jag mår.....funderar lite och svarar sedan:
"nothing in this world that is worth having comes easy" - Bob Kelso".

Förstår ni då varför man älskar gränslöst och imponeras över hur fin han är!?

Och så över till Dagens sämsta:

Jag har inte diskuterat vår flytt med allt och alla. Speciellt inte på jobbet. Där har jag berättat sakligt för mina chefer, och sedan mer detaljerat för ett litet antal som känner mig bra och vet vem jag är privat, hur jag och sambon lever och vilka tankar jag har...

En lärare, lite äldre och kvinnlig, som jag på inget vis har berättat om flytten för (då hon inte känner mig, och jag inte känner henne) stoppar mig i lärarrummet och droppar följande kommentar:

"jahaaaja. så jag hör att du ska flytta utomlands?"
Jag: jooo...
hon vidare: "jahaaja. så den där läääärarutbildningen. Var det bara någon form av lyxlir!?"

Kommentarer på det!?? Vad i H*vete svarar man en sådan människa?

Jag log, klippte med ögonfransarna och svarade: Jaaaadu, människor ser verkligen olika på det där med utbildning. Är inte det lustigt hörrudu?
Sen gick jag...

Som sand genom ett timglas...

2009-09-01T23:32:00.003+02:00

...så rinner dagarna förbi.
Oj, inåg just att det där lät väldigt likt introt till Days of our life =). Jag har varit så effektiv de senaste två veckorna, att det är näst intill omänskligt! Tänk vad mycket man hinner med, bara man vill. Nu är det mesta kring flytten fixat. Igår hade jag möte med VD:n för det företag som ska ömbesörja vår flytt, samt med ägaren till den firma som utför flyttstädningen. Båda männen är helt fantastiska på problemlösning, så det känns jättetryggt att lämna mitt liv och vårt bohag i deras händer. Ägaren till städbolaget är dessutom en kollega till mig på skolan, så bättre referens får man nog leta efter! Genast slår det mig att vårt kontaktnät här i skåne är STORT, och jag kommer att känna mig väldigt naken utan det, när vi väl landar i Bergen...upplevde ni det så? Att man inte bara saknar vänner, socialt nätverk, utan också det där ovärderliga kontaktnätet som är så behändigt att ha i de mest absurda situationerna?

De kontakter jag såhär på rak arm kommer att sakna mest är (utan inbördes rangordning):

Fredrik, som vet allt om fisk och är en fantastisk krögare! Det är lyx att kunna ringa en fiskkock mitt i matlagningen, när han står i sin egen restaurang, och få tips och råd!
Christer, som är akademikern som håller såväl elever som kollegor i schack och dessutom kan ge råd i allt från yrkesvägledning, relationer och den bästa whiskyn! Mångsidig raring!
Lotta, överläkaren som lika gärna kan komma över och kolla på ett litet bett, som att ta god hand om svårt sjuka cancerpatienter. Det är skönt med läkare på gångavstånd, som dessutom alltid tar emot en för att man är släkt!
Magnus, som lika gärna ger mig en arbetsplats, som en match i historiskt kunnande och golf. Storföretagaren som är den bästa mysfarfar jag någonsin har fått chansen att lära känna och respektera.
Helena, den första chefen och rektorn som jag hade möjlighet att få arbeta för. Delar mina visioner kring unga och lärande i utveckling, och har i sin tur ett kontaktnät som gör mig mörkrädd och grön av avund på en och samma gång!
Peter. Min mentor och den man jag kommit allra närmast, bortsett från sambon såklart! Att få proffshjälp med att finna sin väg är ingenting som görs enkelt per telefon. Att sitta hos Peter är som att gå en boxningsmatch och sedan smörja balsam på själen. Mycket givande!
Roger, idrottsprofilen som hjälper mig med allt från löpband till uppsatser. Har alltid glimten i ögat och kan svara på de mest kontiga frågor =)
Jannika, generalen som är precis lika pålitilig vare sig det gäller jobb eller att smutta alldeles för dyra drinkar! Vilken tjej, hur många sådana finns det egentligen!?
Ulla; som med sin stil, sin familj, sin golf och sitt kunnande är en ständig källa till inspiration. Det finns ingenting som inte Ulla kan fixa!

Dessa är alltså inte personer som ingår bland mina/våra privata vänner, utan helt enkelt en skön skara med kontakter som alltid finns där och ställer upp, och för vilka jag själv alltid är beredd att ge ett handtag! Hur ser er lista ut? kan ni skilja på "vänner" och på kontaktnät? Naturligtvis finns det ju vänskap med i bilden med alla ovan nämnda, men våra relationer bygger inte på parmiddagar, semesterresor eller att vi bor i samma område. Vi har helt enkelt helt andra anknytningar till varandra, men de är fortfarande mycket värdefulla, och jag kommer att sakna dessa när vi flyttar!

Kramar!

Svar

2009-08-31T14:27:00.002+02:00

Och svaret på veckans bildfråga (äkta på spåret-style såklart!): Vi ska flytta till Bergen, Norge.

Jag har ju hunnit med att besöka staden ett antal gånger nu, och de saker som hittills slagit mig är nog följande:

NEJ. Norge är inte precis som i Sverige
Utsikten och staden är fantastiskt vacker. Västkust, hav, fjordar, fjäll, någon glaciär osv.
Västkusten är spännande; man talar himla konstigt (nynorsk) och havet sträcker ut sig i all oändlighet, mot Amerikat. Synen är hisnande varje gång man startar/landar på flygplatsen.
Folk är inte alls klädda som i Sverige. Nu börjar jag förstå er utlandssvenskor, som menar att svenskar är moderiktigt klädda OCH ser ut precis likadant =). Detta har inte smittat av sig på normännen, haha.
Alla säger att det regnar så mycket i Bergen, men de gånger jag varit i staden, har det varit strålande sol och uppehåll. Med andra ord: falsk marknadsföring!!
Det tog mig ca en timme att kolla upp och lokalisera var IKEA och ICA Maxi ligger, hahaha, snacka om att bittert hålla kvar vid de saker som känns svenska. Sedan att ICA inte alls är som hemma (och hutlöst dyrt) behöver jag nog ändå tillägga =)
Det är mycket dyrt att äga bil i Norge, vilket syns på bilparken, som är rätt skruttig. Vi, som älskar bilar i den här familjen, har inga planer på att rätta oss i ledet: en bra bil blir det såklar, även om vägarna bara är gjorda för att köra 80km/h på.....HUUU.
Människor är överlag mycket trevliga, men fantastiskt opålitliga jämfört med svenskar. Det skriks efter svensk arbetskraft i landet, och jag förstår så väl varför!
Pälsdjur/sällskapsdjur är inte vanligt i lägenheter, vilket skapade rätt mycket problem när vi skulle finna boende! Våra älsklingar fick inte vistas i många av de husen som låg ute för försäljning eller hyra.
Staden kryllar av optiker! Sist jag var där, räknade jag till 40 butiker på samma dag! Har norrmän allmänt dålig syn, eller hur ska man tolka detta mycket lustiga fenomen?! Jag hoppas att det är ett tecken på att glasogon/linser/solglasögon i alla fall ska vara billiga =). Det vore ju nåt för en glasögonorm som mig!

Så, nu vet ni var vi ska, och naturligtvis kommer ni få dela denna resa med mig. Kanske blir man luttrad ju fler gånger man flyttar på sig mellan olika länder? Detta är första gången för mig och jag är riktigt skitnervös! Hahahaha.

Ha en trevlig måndag mina vänner, själv ska jag nu ha möte med VD:n för det flyttbolag som ombesörjer vårt flytt. Spännande att höra hur allt kommer att gå till! Kramar från Lund

Saker som man gillar...

2009-08-27T16:35:00.003+02:00

....även med risk för att framstå som en tönt!

Ni vet att jag är historielärare (och språklärare). Några av er vet också att socialhistoria, mikrohistoria är min specialisering, och jag är pinsamt förtjust i att rota i historiska personers(privata och offentliga) liv och framgång.

Sedan jag var typ 12, så har Kennedy-klanen varit mina favoriter! Nu talar jag i första hand inte om att vara demokrat eller republikan, nej, jag talar om makt, senualism, pengar, krig, två sekel av industrialisering, glamour, tragedier, kvinnligt kontra manligt ideal, medicinska experiment och utveckling, värdegrunder, mode och så mycket annat. Jag har ägnat åtskilliga universitetspoäng åt att fördjupa mig i denna samling personer, som har haft en så framstående roll inom alla ovanstående områden under ett par hundra år.

Det kanske framstår som himla nördigt, men jag är mycket intresserad och fascinerad av den här familjen. Visste ni till exempel att just tävlingsinstinkten, lusten att vilja vara bäst, komma fram, var familjens kärlek och tro? Samtliga barn drillades i allt från idrott till lek, skola mm redan som små ute på Martha´s vineyard, för att kunna ta ett nederlag som en "man" och våga vara bäst när det gällde. När väl Jackie Bouvier kom in i familjen, så var det inte hennes stil, klass eller skönhet som uppskattades mest, utan att hon som tjej aldrig bangade att se till att spela skiten ur killarna på tennisplanen! (för att tala ren svenska).

Så, med tanke på allt detta så har jag sorg denna vecka! Jag sörjer Senator Ted. Den sista brodern, och på något vis den sista av en era att gå till den eviga vilan. Är det inte konstigt, han var ingen popstjärna som MJ, men på något vis så har hans död påverkat mig mer. Jag känner sorg. För jag gillade karln...trots liken i garderoben. Han var ju ändå en Kennedy, vad kan man annat begära?!

Kram

Att längta

2009-08-26T23:21:00.003+02:00

Augusti var det ja. Jag har längtat efter hela bloggosfären, men valt att ignorera känslan en stund. För som alla vet, så är det en av de bästa känslorna i världen: den där som infinner sig när man vet att man snart når målet, men inte riktigt är där än! Eller, som min vän J säger (den eviga dejtaren) "det är jakten som är det fina, inte endast bytet".

Ett sidospår kanske, men så har det varit med bloggen: jag behövde få längta lite efter det här forumet. Få tråna lite över att snart vara en del av det igen, och uppskatta det mer än någonsin. Och här befinner jag mig nu. Åh, vad jag har längtat efter att få skriva, och ännu mer; efter att få följa och kommentera er vardag! Nu är jag taggad, peppad, boostad och allt annat man kan vara, så nu kör vi!

Det som varit mest tydligt med mina tankar kring bloggandet under uppehållet, är att jag ofta har kommit på mig själv med att tänka saker som "de där riktlinjerna skulle fungera bra på bloggen" eller "sådär skulle jag gärna vilja att min blogg såg ut" eller varför inte favoriten "wow, det där måste jag ju skriva om på bloggen"....

Är man skadad då, när man njuter av att klura på roliga inlägg eller ämnen, trots att man har uppehåll!?

Några riktlinjer inför hösten har jag i alla fall klurat ut: för det första så kommer nedanstående mailadress att bytas ut. Återkommer med ny adress när nuvarande blir inaktiv. Som det är nu använder jag fortfarande min studentmail, vilket känns en aningen ouppdaterat =)

För det andra, så råkar Skåne och sommar vara två av de finaste lyckopillren jag har, så därför kommer jag att suga lite på karamellen och ge er små återblickar med smak av sommar. Helt enkelt inte visa min sommar i ett enda inlägg, utan pytsa ut bilder och minnen när jag får behov av att drömma mig tillbaka till värme, grillning med vänner, stranden, havet och golfbanan. Jag hoppas att också ni kommer att uppskatta dessa inlägg när väl höstmörkret tränger sig på?

Sist men absolut inte minst, så kommer bloggen av naturliga skäl få lite nytt innehåll. Hittills har ni ju fått följa min vardag med mina underbara elever. Höstterminen är igång här i Swea, och jag är en del av skolans värld fram till den 1:a oktober....

...den 1 oktober går nämligen vårt flyttlass! Fort har det gått, och lägenhetskontraktet skrevs under för en vecka sedan. Planen var att vi skulle vara flyttade till nyår, men as they always say: ingenting blir som man har planerat. Det är bara att gilla läget =)

Så höstens inlägg kommer vara mycket fullproppande med logiskt och ologiskt tänkande kring det här med att bli medföljare, utlandssvenska...och ni som känner mig väl, vet att det finns mååånga tankar och reflektioner i mitt huvud för tillfället. You are in for a treat, hahaha!

Dagens gissningslek: vart är det vi ska flytta, egentligen?

Kramar, och tack snälla för alla värmande kommentarer, mail och samtal. Vilka vänner ni är!

Tillägg

2009-07-30T19:18:00.001+02:00

Just ja: om någon av er behöver nå mig så är min mailadress:

marho913@student.liu.se

Puss på er!

Sommaruppehåll? Någon?

2009-07-30T19:09:00.003+02:00

Ja, det har väl inte undgått er att jag har tagit mig ett litet (väldigt långt?) sommaruppehåll från bloggen?

Det behövdes, då jag har jobbat för mycket, stressat för mycket och tänkt för mycket på allt och ingenting. För några veckor sedan tog jag ett "brejk" från allt- ingen restaurang, inga elever, inget resande eller nåt.

Vad jag gjorde istället?

Jo, jag har sovit en hel vecka i rad, jag skämtar inte, toppade ca 17 timmars sömn/ dygn. Tror att jag låg lite efter där.... Den vakna tiden har jag myst med vänner och familj och tillbringat på gymmet. Tagit hand om mig, som det så fint heter...

Jag kommer att återkomma till bloggen och datorn lika säkert som att höstmörkret återvänder varteviga år..

Men just nu försöker jag att bara chilla, och njuta av vår sista sommar i skåne på länge. Kramar alla ni, hoppas att sommaren är härlig så här långt. Vi ses i augusti =)

Junitankar

2009-06-27T18:54:00.004+02:00

Hallå världen! Jag har det bra, men är helt förvirrad över hur veckorna flyger ifrån mig! Åh, om ni visste så mycket saker jag har lust att göra, människor jag har önskan att få träffa, saker jag vill se osv...och hälften av det blir till just drömmar. För tiden räcker inte till! Alla som känner mig väl, vet att detta gör mig totalt ledsen. Jag vill hinna med allt. Att verkligen leva. Hinna skratta och andas, busa och dansa, idrotta och mysa, jobba och umgås, älska och upptäcka, lära känna nya människor och vårda de relationer som jag redan har....

...min tanke idag blir därför denna: hur gör alla de som har barn!?? Om jag inte får min tid att räcka liksom. Hur sjutton gör man!?

Liten uppdatering av juni månad bör väl vara på sin plats. Jag tror jag håller den i listform, för annars får ni en hel akademisk uppsats, med innehållsförteckning för att hitta rätt i texten. Och vem vill ha det att läsa en underbar junikväll som denna? =)

Ok, here we go!

Månadens:

Starkaste önskan: att terminen aldrig skulle ta slut. Jag rapporterade mina betyg och gick sedan hem och grinade stora tårar i kudden. Både av ren utmattning och sorg över att behöva lämna mina älskade elever.

Upplevelse: känslan av att vara en älskad lärare och vän. Samtliga mina klasser kom med presenter, stora blombuketter och fina överraksningar. Mitt arbetsrum förvandlades till Interflora där ett tag. Och det kändes BRA.

Slit: skolan har precis stängt sina dörrar, men restaurangen är nu mitt i högsäsong. Jag jobbar häcken av mig, milt sagt. Det där med att jag tycker att det är fantastiskt roligt att laga mat....glömmer man lätt bort när det är högt tryck i köket och tiden rinner som sand mellan fingrarna!

Träning: jag leker på golfbanan så mycket det bara går. Resterande tid tillbringar jag på gymmet. Alla tunga lyft på jobbet underlättas med fördel av lite muskler. Har jag märkt...

Högtid: midsommarafton/födelsedag! Jag som i vanliga fall inte gillar att fira någon av dem. Men med underbar slottslunch, champagne och annat gott i glasen, roadtrip i skåne, snusa på havet, äta tre-rätters med perfekt oxfilé (som någon annan har tillagat!!) och skratt så tårarna rinner är det faktiskt helt underbart att fira lite. =)

Ångest: att utlandsflytten troligen blir tidigare än avtalat. Det nya budet är att vi ombeds bestämma oss för ett boende i september. Jag kör på strutsmetoden: syns det inte- så finns det inte...

Värme: att flertalet av mina älskade elever efter avslutade kurser nu tar sig tid att plinga på min dörr, komma hit och chilla lite, dricka iskall coca cola och prata om livet. Mina vänner, och även skyddslingar. Jag sa att dörren alltid är öppen, och de har verkligen visat att meddelandet har gått fram, hihi. Var det någon som viskade fritidsgård?

Bekymmer: tänker på alla de elever som jag vet inte alls ville gå på sommarlov...av olika, privata anledningar. Det är ett grymt sommaröde. Och självklart lider jag. Ibland kanske det är bättre att inte veta!?

Spännande beslut: att provköra och välja ny tjänstebil. Alltid lika kul! Vi gillar ju bilar i den här familjen, och vår nya pärla kommer att vara perfekt för två golfande idioter och en rätt backig stad!

Resa: roadtripp runt halva Swea står på tur. Med tillhörande bröllop. Dock inte vårt, men ändå, det ska bli så himla mysigt! Härligt skärgårdsbröllop som vi ser väldigt mycket fram emot!

Glädje: att alla våra vänner och familjen mår bra och har tid att ses lite nu när det är långa, varma sommarkvällar. Åh, som vi älskar våra vänner. Får man flytta med sig vännerna i sambons kontrakt, tro??

Resten av uppdateringen tror jag att vi får illustrera med lite bilder =). Ha en underbar helg!

Observera: bildtexten under Jordgubbstårtan försvann. Den är i alla fall bakad av mina fina elever!! De hade gått upp mitt i natten, bakat, fixat blommor och presenter. Älskade. En fin överraskning, speciellt till en lärare som inte själv kan baka =).

En riktigt härlig måndag

2009-06-08T20:23:00.002+02:00

I morse låg regnmolnen tunga över Lund. Jättesynd tyckte jag, då alla 3:orna på vår skola nu tar studenten! Men solen visade sig ganska snart och dagen har varit riktigt fin.
Jag kom sent till skolan, hade ingen lust att kliva upp utan tog sovmorgon så länge det bara gick! Hade betygssamtal med två av mina klasser och vandrade sedan runt på skolan för att njuta av alla vitklädda studentskor och deras riktigt tjusiga klasskamrater. Det är sju år sedan jag själv tog studenten, och ändå känns det precis som det var igår, när man ser alla flaken och hör musik skråla ut över skolområdet!

Jag blev också utbjuden på lunch av en fantastiskt gullig kollega! Vi har verkligen funnit varandra, och han ger mig ständigt nya uppslag i mitt sätt att idka undervisning och bemöta eleverna. Det är jätteroligt att det finns kollegor som man verkligen kan beundra, men också vara sig själv med på alla sätt och vis. Att vara ung lärare är inte alltid så lätt, då det i alla fall på vår skola är en medelålder bland kollegiet på ca 50 år...

Nu på kvällen har jag suttit och fixat allt till vår skolavslutning. Samtliga klasser samlas med sin mentor en kvart innan själva avslutningen som startar kl. 10. Så är det sagt generellt.

Men min klass fick välja. Sovmorgon som alla andra klasser, eller skolavslutningsmys på morgonen? Hela klassen röstade för att de ville mysa, och bestämde att vi ska ses redan kl. 08!
Jag har lovat att fixa och bjuda på en riktig frukostbuffé, och eleverna har lovat att stå för underhållningen =)

Efter ceremonin kl. 12 har sedan klassen bett att få en timme till med mig och deras mentor, för tydligen har de en överraskning! Jag ser verkligen fram emot fredagen, även om jag troligen kommer att börja tjuta =)
Och vi är den enda klassen som faktiskt firar skolavslutning från 08-13. Det kallar jag sammanhållning, på en dag då betygen är satta och ingenting är obligatoriskt! Jag tjatar om hur stolt jag är, men jäklar alltså....Åh!

Nu har kära sambon fixat middag. Det är underbart när någon annan står för maten. Jag är rätt mätt på att stå vid spisen för tillfället, om det inte är gäster på ingång förstås. DÅ är det alltid kul att kocka =). Ha en trevlig kväll, hoppas att ni också fick en bra start på veckan!

Söndag och kanske lite vemod

2009-06-07T21:39:00.002+02:00

I fredags var jag ovanligt nervös när jag gick till min lektion. Klassen som jag är hjälpmentor för ligger mig ofantligt varmt om hjärtat. Jag vill inte att de ska misstro mig eller känna sig otrygga med mig och min lärarroll, och jag tycker så fantastiskt mycket om alla härliga elever.

I just den här klassen går också eleven som jag har pratat om (och också anställt) och som under hela vårterminen har gjort närmare 90 timmar i vårt restaurangkök! Det är ju en imponerande siffra för en blivande kock, och elven var nog lite sugen på att kunna prata om det med sina vänner..
Själv har jag under hela terminen konsekvent sagt NEJ. Jag har velat att jobbet ska vara en hemlighet, då jag ville bevisa för både mig själv och klassen att jag inte på något vis har favoriserat denna elev under lektionstid. Och vi har lyckats väldigt bra med att hålla en professionell ton i skolan.

Men i fredags var det så näst sista lektionen med klassen. Och eleven, hädanefter kallad P och jag bestämde oss gemensamt för att vi nu kunde berätta för resten av klassen hur allt ligger till! Så ja, jag var som sagt nervös =)

Jag tror på ärlighet. Min chef och klassens andra mentor visste redan om, så det var ju ingen fara skedd på så vis. Jag la fram det så, att eftersom jag själv inte tycker om personer som tar credit för vad andra har varit med och skapat, så vill jag heller inte vara en sådan person...

Jag berättade sakligt att elevernas intresse och beundran för mitt andra jobb och de 5000 måltider vi lyckades få ut under stortävligen faktiskt gör mig jätteglad, men att det inte var någon enmansshow, och att deras vän P förtjänade minst lika stor uppmärksamhet! Vi berättade hur det låg till med jobbet, och förklarade också varför jag hade anställt just honom....

...och vet ni hur mina älskade elever reagerade? Jo, de rev av med en stor applåd för P, och ställde många intresserade frågor till mig!

Behöver jag säga att jag är stolt över dem? För att de är så unga, och för att de konkurrerar om samma typ av jobb snart, och ändå kan vara så himla positiva och generösa mot sin klasskompis! Vi fick inga negativa reaktioner alls, och det kändes så himla roligt att vara den läraren som i alla fall gett en elev chansen att utvecklas. Man kan inte rädda alla, men bara att göra gott för någon får mig glad!

Alla var även rörande ense: vi har skött detta mycket snyggt. Det var nämligen inte en enda av mina elever som ens hade misstänkt att vi två kunde känna varandra privat på något vis alls =). Med andra ord: ingen teachers pet där inte!

Helgen gick väldigt fort! Vi jobbade ute i restaurangen hela lördagen; ytterligare en tävling gick av stapeln på klubben och vi fick vackert fixa massor med god mat till hungriga spelare och andra golfare. Sambon + kära H gjorde faktiskt ett tappert försök och spelade tävlingen, så det kändes lite som ett familjeprojekt där ett tag =).

Och nu är det söndag. Jag känner vemod över att behöva inleda vårens sista skolvecka. På fredag har vi skolavslutning, och jag avslutar därmed samtliga klasser. Ingen av dem får jag behålla i höst, och jag är verkligen ledsen i hela kroppen. För det här året har varit fantastiskt! Jag är helt förälskad i mina elever och kommer att sakna dem otroligt mycket, även om jag fortfarande kommer att se dem på skolorådet osv.

I morgon blir det att så sakta börja rapportera in betygen. Det är ett svårt jobb. Men i år är det mest bara roligt, för eleverna har vuxit och utvecklats så sjukt mycket under det här läsåret, att jag med glädje kan sätta de betyg som jag verkligen vet att de förtjänar!

Jag har det bra, med andra ord =)

En liten inblick i hur bra, får ni här....

Det är juni!

2009-06-03T23:41:00.002+02:00

Vet ni. Jag känner lite panik just nu. Jag tillhör nämligen den skaran som tyvärr inte mår så bra under de mörka vintermånaderna. Mina tankar, mitt driv och min livslust är då allt annat än på topp, och därför är våren och sommaren så livsviktiga för mig. Det är då jag försöker samla energi. Andas, njuta, använda alla mina sinnen.

Jag gillar det gamla uttrycket "mellan hägg och syrén", för det definierar nästan exakt den tid då jag mår som allra bäst. Jag är också onormalt förälskad i de fina blommorna på äppelträden, och njuter av doften som sommarnatten för med sig.

Och nu är det juni. Mina vårmånader ät förbrukade för detta år. Och det gör mig stressad. Lite ledsen på något vis. Maj, det var den där månaden som passerade förbi medan jag var för upptagen med att överleva istället för att leva...

Juni. Det är förvisso min månad, då jag fyller år. Jag är ett sommarbarn. Tvilling. I år blir det att fira på självaste Midsommarafton. Nr jag var mindre avskydde jag att fylla just precis då. Ingen hade ju tid för min födelsedag, alla hade redan plaaaaner som skulle följas...

Nej, jag var inte ett egocentriskt barn. Men än idag gillar jag inte de saker som förknippas med midsommar. Vi har (precis som alltid, hahaha) skapat oss alldeles egna traditioner den helgen, som inte involverar sill och stång!

Jag vet att det blev ett väl flummigt inlägg. Men det är ändå ett smakprov på hur mina tankar rör sig just för tillfället. Jag är inte alls vidare smart utan känner att hjärnan mest är full med ludd den här veckan! =) Tjing!

Nu kör vi lite bilder!

2009-06-02T18:33:00.002+02:00

Jag har tagit sååå många bilder den senaste tiden. Väldigt många i samband med skolaktiviteter dock, och tyvärr är policyn på skolan sådan, att bilder på eleverna inte får läggas ut på internet utan elevernas skriftliga godkännande. Det skulle inte alls vara ett problem att få dem att skriva under, men jag vill ju inte berätta för dessa godingar att jag har en blogg! Så tyvärr kära vänner, så får ni varken se mig brottandes eller utförandes vertikal bungy-jumping (HAHAHA, japp, jag bjuder mycket på mig själv som lärare)!

Dock kommer dessa bilder från tävlingen ute på klubben. Detta är med andra ord inte skoltid! Trots elev i köket och en förvirrad lärare som leker kock =)

Ibland blir ingenting som man har tänkt sig, och då kanske man ska sluta tänka?

2009-05-28T20:47:00.003+02:00

Hej vänner, hoppas att ni finns kvar?

Jag skriver bara några korta rader idag. Uppdatering som det så fint kallas. För det känns som att det är på sin plats att ge er några förklaringar till varför jag gör som jag gör, och lever som jag lever just nu. Mycket jobb, ännu mera jobb, väldigt dåligt med boggandet och så lite försommarkänslor på det.

Jag kan, av juridiska skäl inte säga så mycket. Inte än. Men vad jag kan meddela er är att sambon har tagit några till steg på den där berömda karriärsstegen, och företaget han arbetar för flyttar oss utomlands. Innan årsskiftet blir det en hemmafru utav mig, medföljare eller vad det nu så smidigt ska kallas =).

Det är snabba ryck som gäller. Vi ska ha vårt nya boende up and running i oktober ungefär, och flyttlasset går i december. Var vi ska, får jag inte säga än. Men även om vi inte ska så långt, så känns det som att vårt nya liv ligger lååååångt ifrån det liv som vi lever idag.

Detta är en enorm chans för oss, men också någonting som vi känner ångest och rädsla inför. Speciellt för mig, som måste ge upp två fantastiska jobb, så har detta beslut varit enormt jobbigt att ta. Därav jobbar jag också som en tok just nu. För att suga åt mig så mycket det bara går av de miljöer som jag älskar som mitt eget hem...för att få vara bland mina fantastiska elever så mycket det bara går och sedan skratta med alla underbara vänner och medarbetare ute på golfklubben.

Vi var ju iväg på en resa nyss. Somliga kallar det en "go-and-see". Jag kallade det för en kalldusch. Trots superfina boenden, golfklubbar, bilar, restauranger, trevligt folk och annat väsentligt, så satte jag mig på en kyrktrappa och grinade som ett litet barn. Kanske blir det så när man inser att det inte är ens eget boende, sina egna favoritrestauranger, sina älskade vänner och sin egen klubb som man får behålla. Jag saknade även mamma, vilket inte tillhör vanligheterna, då min kontakt med familjen inte är daglig som det är idag ens. Vi hörs över telefonen och det fungerar himla bra! Så varför kom dessa tårar? Droppen som fick bägaren att rinna över var insikten om att jag inte får jobba som gymnasielärare i det nya landet. Däremot är jag inskriven på universitetet i staden för att läsa upp till en lektorsgrad som de kallar det. Jag får se hur jag tar mig an den uppgiften. Ett steg i taget.

För sambon är det enklare, så han redan befinner sig på sin nya arbetsplats någon gång varje vecka. Han har redan etablerade relationer där och vet väldigt väl vad som förväntas av honom! Och det känns skönt, för då vet vi att han kommer att vara den stabila av oss =).

Jag återkommer med bilder från veckorna som har gått, och uppdateringar på hur livet leker. Jag jobbar fortfarande på dubbla heltidstjänster, och kommer så göra fram till midsommar, då det "bara" blir restaurangen att ta hand om! Hojta till om ni behöver recept på mat, det formligen sprutar recept ur hjärnan just nu!

Och just det: den där eleven jag har skrivit om. Han som med hela sin personlighet och sina tankar fascinerar mig. Jag kände i våras att han ville jag absolut ha kvar i mitt liv. Men deras engelska avslutas nu till sommaren, och efter det är jag inte längre hans lärare. Vilket vi båda kände lite panik över. Som tur är, läser ju stjärnan Hotell & Restaurang. Så jag har anställt honom hos moi! Han har redan gjort ca 90 timmar i mitt kök, och än är vi inte trötta på varandra, så detta kommer att bli fantastiskt bra!

Och ja, jag kan skilja på min lärarroll och på hur vi arbetar i restaurangen. På golfklubben är vi likvärdiga, även om jag har ansvaret för honom. Vi spelar båda golf och älskar vår matlagning gränslöst. Den här vackra, smarta och duktiga killen har fått något riktigt bra i Cv:t och har utvecklats i köket så mycket att vi alla är förvånade! Dessutom tjänar han nu goa pengar, vilket är fantasktiskt för en snart 18-åring. Hur kan det komma sig att nyfikenhet, stolthet och lust att inspirera övergår till ren platonisk kärlek/vänskap för någon?!

Så kan det alltså gå när man har mig som lärare =).

Kramar

Om jag dör...

2009-05-14T23:02:00.002+02:00

...så ska ni kontakta polisen och meddela att jag ligger begravd i vår restaurang under ett berg av mat och disk!

Neee, sådant bör man ju inte skämta om, men ändå. Klockan är 23:30 och jag ska snart lämna vår älskade golfklubb för idag. Var här vid 05.00 i morse och haf hunnit sitta ner tio minuter idag, så fötterna ser ut som om de satt på en höggravid, hahaha.

Bara några korta rader som svar på era frågor:
1. Vi har så förbannat roligt! Dagarna har varit så långa att man har svårt att andas, men sammanhållningen i klubbens kärna och i köket är fantastisk. Jag är förälskad i vårt sätt att arbeta och andas, leva golf!

2. Ni funderade över vårt schema, vad vi gör under alla dessa vakna timmar. Jo, vid 05 dimper vi in och börjar förbereda två olika frukostbufféer. Sammanlagt äter 470 personer frukost mellan 07-09, vilket ger ett rätt högt tryck på köket och disken!
Mellan 09-12 förbereder vi en enorm buffé med varma och kalla rätter. Spelare, funktionärer och publik droppar in from 12.00 för mat, mingel, vin, musik och fika. Sammanlagt 700 gäster ser till att få mat, och dessa droppar in allt eftersom bollarna (lagen) kommer in, fram till 20.00 ungefär. Banan tar ca 5 timmar att spela. Efter det ligger det delprisutdelningar, tal mm. Försäljning av baguetter och så städar vi av hela köket, för att göra alla förberedelser inför nästa dags buffé- det vill säga allt som ska vara varmt. Ikväll blev det köttfärsbiffar på 300kg köttfärs till exempel, hahaha.

Nu så är köket återigen skinande rent och jag ska åka hem för att tvätta alla kläder och ladda om i några timmar! Ha en härlig fredag sötnosar!
Tjing

Den här veckan

2009-05-10T23:58:00.002+02:00

Ja, nu är det showtime som gäller. På onsdag smäller det ute på klubben, och vi sliter häcken av oss för att få allt klart i tid. Jag kommer att jobba i skolan måndag och tidsdag, för att sedan fara direkt ut till restaurangen och styra. Resten av veckan, fram till söndag, är det bara mat och golf för heeela slanten.
Schemat?
Vi börjar 05 på morgonen och slutar 23:30. Varje dag.
Så nej, det blir ingen blogg under kommande dagar! Efter detta ska jag ta en paus och försöka hinna njuta lite av att det faktiskt är vår/försommar ute. Jag är förvisso en arbetsnarkoman, men även jag har mina gränser, och just nu känner jag att det är lite för miycket med allting. Den känslan kan dock vara relaterad till all alkohol som goda vänner tvingade på mig i går kväll =).

Vi var bortbjudna, och jag kunde äntligen sitta vid färdigdukat bord och bara bli serverad! Natten blev sen, och slutade med spontandans i vardagsrummet, samt bokande av hotell och biljetter...Vi ska se Madonna i Gbg i sommar!!! Wiiieee...

Imorse var det en mycket bakfull tjej som ställde sig i köket.

Jag tänker i alla fall på er alla, och läser bloggarna så ofta som jag hinner med! KRAM

Längtar

2009-05-03T22:09:00.003+02:00

Söndagskväll. Och här sitter jag och längtar till jobbet. Är man riktigt frisk då? Huh?
Helgen har varit väldigt intensiv. Vi har inte rest iväg enbart för att koppla av, utan för att ha en rad med viktiga möten och annat som tagit energi. Jag känner mig helt slut på grund av alla intryck och tankar som följer. När jag har landat (om jag landar) kommer ni alla att få mer ingående text kring vår resa, och förmodligen några bilder med..

Veckan som kommer innebär, i vanlig ordning, mer jobb än vad som är rimligt. I skolan är det full rulle med de Nationella Proven, jag har tagit på mig ytterligare två klasser som jag blivit för fäst vid, och så har jag ca 400 rättningar att pyssla med.

På golfklubben har vi bråda tider och många möten inbokade. Klubben ska nämligen agera värd för en av deltävlingarna i SAS Masters (tidigare scandinavian masters) vilket innebär mycket prestige, mycket folk, mycket jobb och en prissumma på 350.000 kronor. Elitgolfare så långt ögat når och massor med god mat som ska rullas ut. Idrott och flärd när det är som allra bäst!
Behöver jag tillägga att jag njuter?

Hihi, frågor på det?

Kram kära gulliga

Vi

2009-04-30T16:51:00.002+02:00

bor på hotell, äter gott, sover så mycket att man får skämmas, gråter några tårar av ren utmattning, skrattar och tar fotografier och försöker att komma ner på fötterna igen.

Jag återkommer när jag har landat!
Trevlig valborg mina vänner =)

LUFT

2009-04-27T00:35:00.002+02:00

Jag behöver luft känner jag! Luften gick ur mig en aning idag. 9 timmar i ett kök utan att sätta sig ner, är lite väl mastigt till och med för mig.

Under veckan som gick, såg jag solen gå ner över golfbanan. Det är den stunden på dagen, och den platsen på jorden som jag älskar allra mest. Delade upplevelsen med en person som också är lika galen i golf som jag är. Vi var rörande ense om att ibland finner man platser och situationer i livet, då varken ålder eller titlar spelar någon roll. Då intressen kan få människor att komma samman och upptäcka världen tillsammans. Med nya ögon. Jag är mycket förjust i sådana aha-upplevelser.

Nu är det återigen ny vecka som hägrar. Lite ledigt får vi också. Kära sambon och jag tar en tripp iväg. Bara för oss själva. Det ska bli väldigt roligt och mysigt. Bo på hotell, äta ute och strosa runt. Titta på folk och platser som vi är nyfikna på. Ladda batterierna och bara vara.

Ha en underbar start på er vecka, jag hoppas att ni har det bra i solen!

Det känns ju skumt..

2009-04-25T20:11:00.002+02:00

...att skriva "veckoblogg"! Jag vill ju vara en sådan tjej som med stil uppdaterar min blogg en gång om dagen. Tycker dock att det finns ett dilemma där, för mig egen del: OM jag har tid att skriva ofta, så har jag sällan så mycket att berätta om, för livet står då still. NÄR jag däremot har massor som jag vill skriva om, så kommer jag inte åt en dator innan 02 på natten ungefär, och då blir mina inlägg allt annat än sammanhängande och roliga, hihi. Upplever ni också att det är såhär? Nåväl, jag vet att allt har sin tid, och jag kommer också att finna min balans så småningom..

Veckan i punktform:

Har undervisat och jobbat mer än 100% (nej, jag tycker inte att jag vill rapportera det till facket)
Har njutit över att mina älskade elever gör framsteg och är så varma och generösa individer.
Har bjudit dessa raringar på en föreläsning i Historia, utanför undervisningen och ej betygsgrundande, bara för att de är intresserade och jag är nördigt förtjust i att få elever passionerat förälskade i historieämnet=)
Har fått flera förfråningar på vidare föreläsningar från kollegor och andra klasser, så goda nyheter sprider sig fort!
Har haft show på elevvårdskonferenserna, då jag fick rektor, lärare och övrig personal att applådera och bli lite tårögda när jag (med elevens samtycke) högläste ett stycke ur en text som han nyss skrivit. (Ni vet, den eleven som med sitt språk får mitt hjärta att sla dubbelslag??) Tyckte det var på tiden att övriga undervisande lärare till eleven i fråga skulle veta hur fantastisk han är...
Har bjudit på mat till vänner som gillar god mat.
Har haft lååång After Work med gulliga kollegor i Stadsparken, massa gott att dricka och så Boccia-spel på det. Lite roliga diskussioner och så smarriga tapas-tallrikar. Solen gassade för fullt!
Jobbat på Golfklubben. Massor med mat att laga, och så förstås hann jag me att spela lite.
Varit en del av jätteapparaten när samtliga elever skrev Nationellt Prov. Mina babies har gjort sååå bra ifrån sig, följt alla mina instruktioner och verkligen greppat undervisningen. Jag är omåttligt stolt över klasserna och deras förmågor!
Haft mysig shopping och luncher i solen med kära sambon. Och naturligtvis låtit kissarna njuta av värmen. De älskar det!
Slutligen har vi planerat inför Valborg. Vad hittar ni andra på? Själva flyr vi Lund. Nedtrampade rester av grillad kyckling i Stadsparken är inte vår grej =)).

Japp, här händer det saker. Mer därtill, men detta är ett axplock av vad som finns i min hjärna för tillfället! Ha en härlig helg i solen, här i Lund toppar vi 24 grader och njuter av värmen som om vi aldrig sett solen innan...

Helgen som gick...och veckan som är igång

2009-04-21T20:33:00.002+02:00

Helgerna går så fort! Jag toklängtar till torsdagen, för även om man jobbar på fredagen med, så känns det rätt bra i magen redan på torsdagskvällen när sambon ramlar in från flygplatsen och ordningen är återställd. Sen kommer fredagen med all sin lyx (ja, och så storstädningen såklart, om man inte har hunnit innan).

I fredags tog vi en sväng runt vänskapskretsen för att kolla läget, fikade lite, shoppade lite och snokade runt om hur alla hade det: ni vet, sådär som man gör när man är född nyfiken =)

Lördagen var en sådan där perfekt dag: vi vaknade tidigt, eller rättare sagt: vi sov inte så bra. Gjorde oss i ordning och plockade upp elever för Föreläsning i Malmö. Vi avslutade alla akademiska aktiviteter med en Italiensk hemgjord glass vid havet i Västra Hamnen. Satt i solen och utvärderade alla intryck som de hade samlat på sig. Jag blir så glad över deras nyfikenhet och även över deras förmåga att kritisera och ställa sig frågande till vissa delar..

Sen hem igen, sambon och jag klämde av några telefonkonferenser och tog sedan vårt pick och pack för att möta upp vänner på en för oss ny golfbana. Underbara H och C hade gratis greenfee-tickets, och vi hade himla mysigt spelandes till solen gick ner. Hur det gick? Jo tack, vi var alla fyra mer eller mindre livsfaliga...och inte på ett positivt vis!

När solen väl gick ner blev det kallt, så vi körde fort hem till oss, duschade och svirade om till finkläder. Jag blandade cocktails och fixade lite tilltugg och cosmopolitans värmer bra kan jag meddela!

Väl vid 21 tog vi oss sedan ner på stan, vi hade en sen middagsbokning på Klostergatans Vin & Delikatess, där vi avnjöt kalvfilé, halstrad hälleflundra och fantastiska osttallrikar med marmelader och knäcke. Drack gott och pratade alldeles för mycket! Vi kom hem strax efter midnatt med träningsvärk, spritsus i huvudet och akut sömnbrist i kroppen....och så lite annat akut som snurrade i huvudet. Vad vi gjorde åt det? Jo, somliga skulle ha sovit pang bums. Det gjorde inte vi. Vi fick istället en fantasktisk SKYPE-stund tillsammans med Petra och hennes O. Vår lördag avslutades alltså med att vi fick världens trevligaste samtal medan vi kunde skåda hur solen gick ner i havet i Puerto Rico!! Ibland är tekniken så cool!

Söndagen bara försvann. Bakfull? Trött? Massor med jobb? Neee, va inte jag inte =).

Och nu är det vecka igen. Med nationella peov i Engelska A, massor med elevvårdskonferenser och så enormt mycket undervisning på det. Kvällarna är bokade för matlagning på klubben, matlagning för vänner och kusin, musikkonsert och så en rejäl fredags-After Work med mat, dricka och boule. Jag tror jag kommer att vara rätt så mör och längta ovanligt mycket till helgen denna gång! Vi säger så, så länge!

Var rädda om er, och ha en skön onsdag i vårsolen =) KRAM

Fredagstema: VÅR!!!!

2009-04-17T22:21:00.002+02:00

Ja men visst sörru. Naturligtvis måste jag ju ta mig tid till ett så fantasktiskt fredagstema, för jag undrar nästan om jag är sjukligt besatt av allt som har med VÅREN att göra?!

Jag har tyvärr inte hunnit fota så mycket, så några bilder lånar jag helt skandalöst från nätet.

Det är vår här i Lund. Vi njuter. Sambon och jag. Kissarna gosar i solen. Och vi funderar. Två dagar har vi på oss. (Petra, om du läser detta: jag/vi behöver HJÄLP!) Kram

Just det!

2009-04-16T18:21:00.003+02:00

Det blir ju inte riktigt ledigt i helgen heller..eller inte på lördag morgon iaf.
En av världens mest framstående lärare/forskare inom kreativt skrivande kommer till Malmö högskola för att hålla en föreläsning. Det är första gången hon är i Swea, annars bor kvinnan i Florida.
Jag har tre elever som alla är väldigt duktiga på språk och som älskar att skriva privat. Så jag har beslutat att tillsammans med en kollega ta med dessa tre elever på föreläsningen, så att de ska få lite inspiration, men också få en chans att känna på hur högskolestudier skulle kännas. Bilen går från Lund vid 08 på morgonen. Det blir en mysig lördag tror jag! Jag längar efter att se deras ansiktsuttryck och höra kommentarerna. Tjing så länge!

Feelgood

2009-04-16T17:35:00.002+02:00

Det går bra nu. Som Petter skulle ha sagt. Jag njuter i skolan. Kanske lite för mycket. Eleverna, föräldrar och rektorer har äntligen förstått hur mycket jag älskar det här! Allt får konsekvenser: för mig är det i form av helvetiskt mycket jobb..
Japp, denna och kommande veckor roar jag mig med att ta mig an mina egna klasser, + att vara 3 andra lärare (som är sjukskrivna). Så jag är lite kluven, sitter på fyra stolar samtidigt. Därav dålig uppdatering. Restaurangen får vänta, kanske hinner jag jobba lite i helgen. Eller så blir det att bara vara ledig.
Men som sagt; jag har så förbannat kul! Och jag är så stolt över alla mina elever som gör framsteg, brottas med såväl skolproblem som problem med livet. Det kommer att bli en bra vår!

När allt känns som att det blir för mycket, använder jag mig av den här. Och så känns livet bra igen. Kramar

Hysteriska REA-shoppingen

2009-04-14T01:51:00.003+02:00

Jag lovade några bilder på den nysteriska REA-shoppingen. Allting hann inte fotas, några saker tillföll vänner och ytterligare något blir nog gåvor vad det lider. Helgen har varit underbar! Jag har jobbat i restaurangen både lördag och söndag, och övrig tid suttit med laptopen i solen och varit flitig. Jag är nu halvvägs på mitt arbete, och det tar sig! Har fått dispans av kära sambon, då jag blev tvungen att jobba lite, så jag ämnar vara färdig på söndag. Jag har roligt, som bara den. Och ja, jag är en första klassens pluggnörd! Min förhoppning är att det smittar av sig på mina elever =)
Natti natt!

Vad händer i påsk då?

2009-04-11T00:06:00.005+02:00

Ja, det här med påsk är inte riktigt min grej. Jag är inte överdrivet religiös av mig, tycker inte alls om att barn tigger (går påskkärringar hem till okända människor) och så blir jag inte exalterad vid tanken på att äta julbord med extra mycket ägg heller...hahahaha, fy vilken gnälltant jag låter som!!

Jag är inte gnällig av mig, men jag tycker helt enkelt inte vidare mycket om påsken, eller ordet påsklov heller, för den delen. Jag föredrar ert Springbreak, och önskade mina elever av olika nationalitet ett hääärligt vårlov istället =).

Men världen kretsar ju inte kring mig, så nu ÄR det påskhelg, vare sig jag njuter eller inte! Och njuter gör jag förvisso. Jag sitter i solen på terassen i bara bikiniöverdel och byxor, och sippar coca cola. Det är varmt i skåne, speciellt där det är vindskyddat.

Jag har fotat några av förvärven från vår odyssé inne på Inspiration, och bilder kommer. Eftersom jag är erkänt värdelös på att vara ledig så kan jag ju uppdatera er med vad jag sysslar med i solen på terassen: jag tänkte skriva en c-uppsats i socialhistoria. Det blir min tredje på c-nivå, så jag har farten uppe. Den lär bli klar den här helgen, för jag har gett mig sjutton på bli klar på fem dagar! Sambon mutade mig med att jag får en fin present om jag hinner klart. Jag tror inte att han tror att jag ska klara detta. Men jäklar vad det blev fart på mig! Slutsats: vi kommer båda att bli katastrofala föräldrar, som använder materiella mutor som drivmedel för prestationer =)

Så jag skriver och läser avhandlingar så det ryker ur öronen. Och jag älskar det!! Alla som känner mig väl, vet hur mycket jag aldrig kommer att släppa den akademiska världen, och all ny forskning som man bara kan suga åt sig och behandla!

För att ytterligare fortsätta på temat "inte vara ledig över påsk" så börjar jag officiellt min schemaperiod för årets säsong på Golfklubbens restaurang i morgon! Jag är pirrig och glad, det ska bli väldigt kul och spännande. Jag startar med ett arbetspass på fyra timmar, så det blir ett lagom långt avbrott i studierna. Lite golfspelande i solen ska jag också hinna med, så sambon inte känner sig så ensam på banan!
Så nu vet ni vad jag sysslar med. Vad gör ni i påsk? Är ni mer normala och njuter av er (påsk)ledighet eller är det jobb som vanligt? Jag hoppas att ni i alla fall får varma vårkvällar och lite grillning!? Nu börjar ju det trevliga halvåret; det då alla batterier ska laddas, så man orkar i vinter! Saltis och Petchie: bränd tjej kanske, utbränd? Nej, det har jag inga som helst planer på, det jag har ingen tid till, hihihi ;-)

Glad Påsk får jag väl avsluta med att säga, eller trevlig vårledighet!

Hysteri och en hysterisk Lia

2009-04-08T19:45:00.003+02:00

En studie i stil. En helt ovetenskaplig undersökning i shoppingvana. Det är vad jag har ägnat min onsdag åt.
Jag tycker ju som bekant om fina saker. Jag gillar att shoppa och är relativt bra på det med. och med bra menar jag inte att jag är duktig på att spendera pengar (hrrmm) utan att jag har väldigt bra koll på vad som finns i butikerna, hur prislägen ser ut och vilka butiker som ger bäst service osv. Om någon frågar mig "jag skulle vilja ha en vårjacka...med dessa kriterier..." så vet jag för det mesta vart jag ska skicka min vän. Problemet är bara att vi är ett helt kompisgäng som är just bra på att shoppa. Och som har ett stort intresse i fina saker. Jag är numera den enda av oss som inte längre jobbar i butik, i detaljbranschen eller som inköpare osv. Vi är yrkesskadade. Helt enkelt. Och vi vet precis hur en bra kund ska vara...

så när min vän Maggie igår kväll ringde för att tipsa om att Inspiration (före detta DUKA) gått omkull och öppnar med superutförsäljning av hela sitt sortiment så resulterade det ju omedelbart i en telefonkedja som skulle få självaste Pentagon att se ineffektivt ut =)

Inspiration säljer glas, porslin, köksdetaljer, stekpannor, konstglas och mycket, mycket mer. Och vi, vårt lilla tjejgäng med tillhörande bärhjälp (sambosar) var på plats med kölapparna i högsta hugg.

HYSTERISKT. Det finns inget annat ord som passar in på dagens aktivitet. För att handla fick man vackert vänta i 5 timmar!!!! med sin kölapp i ett svettigt grepp. Folk satt på golven utmed hela butiken och käkade obekymrat hämtmat från McDonald´s, slogs lite vid konstglasen, bytte blöjor och ammade så det stod härliga till, försökte attackera butiksperonalen eller bråkade ordentligt med sina respektive. Julrean låg i lä! Jag plockade ihop det jag ville ha, gömde undan det, gick in till snälla vännerna som jobbar i butiken bredvid, lämnade min kölapp där och bad dem ringa mig är det började närma sig mitt nummer.....

...jag lämnade butiken vid kl 13, hann äta en god lunch på stan, sitta och sola på terassen med Amanda, mata kissarna, storstäda hela lägenheten och fixa med den rena tvätten innan telefonen äntligen ringde!

Körde ut till butiken, klockan var då 18:25, hämtade min lapp, plockade ihop mina varor som av ett under låg kvar där jag lämnade dem och fick betala. Detta tog ca 10 min och på de tiden hann jag få två armbågar i ryggen, bli trampad på fötterna, få en tappad stekpanna på ena tån och så mycket handsvett att jag skämdes. Väl ute ur butiken var jag helt slut, svetten rann mellan brösten och sambon såg mordisk ut! Vi kände oss hysteriska...och inte så lite löjliga!

E morrade till Amanda att han minsann gärna handlar till fullt pris, bara för att slippa se alla Dantes nivåer av helvetet. Jag kunde bara hålla med honom..

Vad vi kom hem med?
Knivar från sambons favorit: Global
Krukor, lotionpumpar, ljuslyktor mm från Cult Design
Karaff och glas från Eva Solo
Lite Gense och annat smått och gott...
...men 5 timmar i kö, då hade jag förlorat förståndet totalt!

Det var en lektion i att reashoppa med stil =)
Kramar

Bloggträff

2009-04-07T17:07:00.002+02:00

Jag är lite efter. Jag vet. Men jag har verkligen sugit på karamellen länge, njutit av vänner som kommer in i mitt liv på ett högst naturligt vis.

För två veckor sedan var det dags för nästa bloggträff! Tack vare underbara Petchie, var jag inte vidare nervös, för min erfarenhet av att träffa vänner såhär kunde ju inte vara bättre!!

Efter några vändor via mobilerna, lite pyssel med planering, barn som inte riktigt ville vara med, ösregn i Malmö och en lägenhet som behövde städas, så enades jag, Emma och Gustav samt A och lilla E om att dejta hemma hos mig. Jag hade i och för sig redan lovat A att bjuda på gott kaffe här hemma, så Emma fixade lite fikabröd och så hämtade jag och sambon upp henne och Gustav på Lund C. Det går ju inte ens att beskriva hur det känns när man direkt känner igen sina vänner bland folkmyllret på stationen en stressig fredagseftermiddag. Wow liksom!

Fort hem till lägenheten bar det, och när vi parkerade bilen stod redan A med lillan i famnen och väntade på oss! Ännu en gång blev hjärtat sådär varmt. Som när man får krama om barndomsvänner blandat med nyfikenhet och pirr i magen därför att allt är så nytt.

Vi dukade upp fika, gullade med barn och kattungar, försökte mata kissarna med pommes från Mc Donald´s (de såg lätt skeptiska ut!) och gick husesyn. Bubblade på om boende, barn, bloggar, fredagsteman och annat skoj. Vad som mest slog mig var hur himla trevligt det var att sitta och prata och vara sååå lika, men ändå så olika. Ålder, tankar, varför vi befann oss där vi var, barn, jobb, synen på bloggosfären, vänner, familj, ja allt i en sann blandning! Så häftigt det var!

Tyvärr kunde inte Emma och Gustav stanna så länge, då mumsig fredagsmiddag väntade hemma i Älmhult. Men underbart är kort, och jag var så glad för att vi i alla fall fick lite tid tillsammans!! Jag hoppas ju självklart att det blir fler gånger, för Emmas och mina jobb nuddar ofta vid varandra och det finns så mycket som vi har att lära av varandra och utbyta vad gäller tankar, känslor och färdigheter..

A stannade kvar. Och när två väldigt....bubblande tjejer och en sjungande lilltjej ska höras samtidigt, så blir det MYCKET sagt! Ojoj, jag tror inte det fanns så mycket kvar att avhandla här i världen, när vi väl var klara, hahahaha. Jag kunde ogenerat ställa alla mina 1000 frågor och för hoppningsvis ge några svar. Om barn, karriär, flytt, vänner, giftermål, adoption och boende.
Jag hade dock minde tur i mina försök att kidnappa världens lilla solstråle! Jag hade gärna lånat E för en längre tid, för maken till rolig bebis får man väl leta efter! Och Junior, storkatten, var helt förälskad i henne. Det var första gången som våra kissar fick träffa små barn, och det gick ju som en dans!
Så, nu är frågan: vem står näst på tur!? För jag har fått blodad tand, det här med bloggvänner och träffar är helhäftigt, roligt, spännande och värmande för själen. Hmmm, detta tål att tänkas på...

Kramar till er alla!

Vårtecken!

2009-04-07T16:56:00.002+02:00

Jag är ju en sann vårälskare. Jag är inte riktigt levande under vinterhalvåret, vilket är en stor sorg och ingenting jag tar lätt på...alls.
Och nu kommer våren. Min vän. Jag hälsar den välkommen genom att plocka tussilagosar, gulla med snodropparna, dricka champagne eller svalt rosévin på uteserveringarna som äntligen är öppna, och shoppa. Jag jobbar inte bort hela våren. Bara halva. Resten av tiden så njuuuuter jag!

Här kommer årets "måste vara det mest säkra vårtecknet"-rebus:

Jag lever! Jag lever!

2009-04-05T17:43:00.002+02:00

Jag inser ju att ett litet livstecken är på sin plats. Förlåt!
Helt ärligt vet jag inte hur jag har klarat mig utan bloggen i över en vecka? En vecka liksom?!
Men när jag försökte sätta mig ner och skriva vad jag har haft för mig de senaste dagarna, så insåg jag ganska snabbt att det har varit liiite för mycket till och med för mig!

Så, därför kör vi en Veckans....
syssla: jobb och lite mer jobb. Jag är för snäll, och när jag inser att sex klasser står utan lärare (tillfälligt) och har önskat att få ha mig, så säger jag såklart sjääälvklart, och inser lite för sent att jag för tillfället jobbar 150%. Jaja, så kan det gå. Jag älskar alla mina klasser, även de jag har till låns.
gärning: jag ser till att dra på mig full kockutstyrsel och följa mina elever i köket, där de får sina karaktärsämen. Jag älskar att se dem i sitt "rätta element" där de är trygga, glada och inspirerade till framgång. Jag ser mina elever i ett helt nytt ljus, och de ser mig med helt nya ögon. Om några veckor ska jag och två andra kökslärare hålla ett projekt över ämnesgränserna. Det första på lääänge. Spännande!
shopping: det är VÅR! Hur vet man att det är vår då? Jo, man drar på sig årets solglasögon och bara gliiider fram i tunna, fina vårskor!
tanke: äntligen är det påsklov!! Vilket betyder att sambon också har tagit ledigt lite. Tid för familj och för kärlek. Det behövs!
önskan: att solen ska stanna för evigt. Och att vissa av mina elever inte ska glömma bort att man bara har ett liv- och att man själv är ansvarig att leva det till sitt allra yttersta. Inte stå i skuggan och avvaktande titta på medan andra lever sina liv...
längtan: till sommaren då älskade kusin bjuder till skärgårdsbröllop. ÅH, vad jag längtar!
glädje: våren bjuder på riktig golf. Utan viterkläder och röda bollar, bara snygga vårkläder, alla fåglar som kvittrar och en bana som står i full blom.
fritid: har hunnit med bio, två heeeelt sanslöst blöta utekvällar med folk som har dåligt inflytande (hihi), ÅRETS FÖRSTA GRILLFEST, massor med golf och så en hel del jobb, förlagd på ledig tid såklart..
passion: ni vet att jag älskar mat. nästan lika mycket som jag älskar golf och mina elever. Jag har fått ett nytt jobb. (jag vet, jag gillar att jobba). Under säsongen ska jag biträda vår eminenta restaurangchef ute på golfklubben!!! Wiiieee. Det betyder att jag kommer få laga mat heeela sommaren lång till alla underbara besökare ute på klubben. Jag njuter som bara den.
jobb på hemmafronten: vårstädning och stortvätt av alla fönstren. Det är rätt härligt att äntligen se UT igen.
wow-upplevelse: står i vanlig ordning min elev för. Ni vet, han med texterna. Och språket. Han som får mitt lärarhjärta att stanna, och mina ögon att tåras. Every Time.

Jag återkommer med bilder på livet som varit, samt en liten text kring vår bloggträff!! Hur kan det komma sig att man får möjlighet att få lära känna sååå underbara och genuint fina människor?! Jag känner mig välsignad och mallig på en och samma gång. Vänner är livskraft!

Återkommer som sagt....

Ett till recept på enkel kyckling

2009-03-24T12:10:00.002+01:00

Jag har också lagt upp ett nytt recept på kyckling:
Smakrik kycklingfilé med fruktig fetaostsallad. Detta är en höjdare, med smakkombinationer som inte alls låter särskillt vettiga. Här samsas sött med riktigt salt, starkt med frächa grönsaker, varmt med kallt och krispigt med knaprigt! Detta måste ni testa, och i sommar struntar ni i ugen och slänger filéerna på grillen istället =)

Gott och blandat

2009-03-24T11:30:00.003+01:00

Tisdag igen. Jag är gräsänka. Igen. Eller jobbänka?? Det är jag och katterna mot världen. Jag kommer att dö liten och gråhårig, och pratandes kattspråk =). Det är nog tur att sambon åtekommer efter några dagar, så att jag inte blir helt asocial!

Fredagstemat hoppade jag över denna gång. Har valt att göra så, när jag känner att eventuella bilder lite för tydligt kan visa platser ur mitt privatliv som går att spåra upp. Jag kan gärna visa er en bild på mitt matbord, för det är taget helt ur tid och rum, men favoritplatser eller smultronställen blir mer privata, och jag måste tyvärr alltid tänka på att det kan hända att någon elev snubblar över bloggen...

Ibland tycker jag att det är en svår balans det där, mellan privat och personligt innehåll på bloggen. För ni är ju mina vänner, ni, som jag vet om vilka ni är, ni som kommenterar och vars liv jag följer lika troget som mitt eget. För er vill jag ju kunna visa allt som är av intresse. Jag vet att vissa har "låsta sidor", där bara de man själv har godkänt kan gå in och läsa. Är det någon av er som vet hur sådana fungerar? Hur enkelt är det för nytillkomna läsare att kunna få komma in i gemenskapen och hur gör man??

Nej, jag tror INTE att jag är Kronprinsessan Victoria, jag har inte fått storhetsvansinne såhär på tisdagseftermiddagen, hahahaha, men jag känner mig lite naken i krocken mellan min yrkesroll och mitt privata jag...

Över till annat: helgen som gick!
Här i skåne var det vår i förra veckan. Underbart med torra vägar och cykelbanor, man såg lite knoppar och modiga, illgröna grässtrån. Hörde fåglarna kvittra och det luktade varmt om solens strålar. Ni vet, sådär som det luktar när varma strålar träffar husfasaden?? Eleverna såg faktiskt ut som att de återfått tron på livet, och deras vårälskande lärare sportade solglasögon och hade utomhuslektion på schemat. Jag hade således hela helgen planerad!
GOLF, god mat på klubben och så massor av shopping: tema vårskor.

Verkligenheten såg dock lite annorlunda ut! I lördags bestämde sig kung bore för att återvända. Isigt, nollan på dagen och minus under natten, skiiiiitkallt och blåsigt på golfbanan och vårskor kändes långt borta! Men skam den som ger sig. Vi åt ändå världens godaste lunch ute på klubben (invirade i tjocka filtar visserligen, men wtf).

Det blev inget golfande, men dock en ordentlig repa på stan för att plocka upp mina skobeställningar, och JA, jag fick med mig säsongens skörd hem. Jag och mina skor. Jag har nog problem. Skor är en av mina få riktiga passioner, materialistiskt tänkt. Jag äääälskar skor. Och har en tydlig planering för hur jag vill ha det i min skogarderob. Och nu sitter jag mest och tvekar på om jag ska visa er säsongens fångst. Jag vill ju inte framstå som galen....hmm...ja, det får bli dagens kluring!

Kram!!

Kyckling

2009-03-21T17:08:00.002+01:00

Här hemma gillar vi att äta kyckling. Så lite recept med pippi-fågel måste ju få figurera på bloggen. Hoppas det intresserar er också! Maten går färdig i ugen i varsin ugnsplåt + form, så då hinner man ju med både ett glas vin eller kanske också en förrätt...

Språk...

2009-03-19T15:59:00.004+01:00

För ett tag sedan skrev Anne ett väldigt bra och intressant inlägg angående språk. Eller snarare bristen på språk. Jag har aldrig bott utomlands, och har heller inte många vänner som kan kategoriseras som "invandrare" här i Sverige. Så helt ärligt vet jag inte ett smack om hur det känns att stå naken utan ett språk. Med möjligheten att göra sig väl förstådd, men där språket blir en barriär som inte tillåter att man drar ett skämt, eller berättar en väldigt målande historia utan att behöva staka sig eller känna sig obekväm. Dum.

Jag vet inte mycket om hur det skulle kännas faktiskt. Men jag kan gissa att det är en stor besvikelse när orden inte finns, inte räcker till eller skapar pinsamma missförstånd.
Och när jag läste Annes text med medföljande kommentarer så slog det mig att det finns en liten text, berättelse om ni så vill, som jag gärna använder i min undervisning för att få eleverna att tänka till kring det här med språk och språkutveckling.

Texten kommer från boken "Varför växer gräset? Andra sådden" skriven av Klas Hallberg och Magnus Kull, samt utgiven på Brain Books AB 2000. Boken är fylld med små kåserier att tänka kring. Här kommer den lilla berättelsen:

"En svensk tonåring satt på ett tåg tillsammans med sin mor. De var på väg från Stockholm till Göteborg. Under färden klev en ung man från ett annat land på tåget och efter en stund lade tonåringen märke till tt den unge mannen, som satt och språkade med en medpassagerare, hade ett bedrövligt uttal.

Tonåringen försökte göra sig lustig över detta, men hans mor replikerade snabbt:

-Tänk på att om han har ett dåligt uttal på svenska, så betyder det att han talar ytterligare minst ett språk."

Det var alltså mitt inlägg i frågan. Angående språkbarriärer och respekt för den som upplever dem...

Kram från Lia´s klassrum =)

Fredagstema mitt i natten?

2009-03-16T00:36:00.003+01:00

Japp, har man sömnproblem så har man. Klockan är 00.36 och jag ska vara på skolan 06.40 imorgon bitti, men det går bara inte att somna, så jag roar mig med att maila, lägga ansiktsmask, jobba undan och redigera bilder. Hjärnan är lycklig!

Helgen har varit sjukt intensiv, vilket i och för sig är både självförvållat och väldigt kul! Vi har haft två middagar här hemma, varit på Golfmässa följt av Mercedes-Benzmässa och provat varenda klänning i halva Malmö. Är bjuden på två bröllop i sommar, och vill redan nu ha koll på outfits, så att man slipper trängas med alla som i april kommer att leta student/dop/konfirmationskläder...

Och fredagstemat var dömt att misslyckas. För jag kan bara inte beskriva min drömdag. Jag vet nämligen inte hur den ser ut eller ens hur den känns.

Först funderade jag på det mer ytliga. På att jag tycker väldigt mycket om presenter, fin och god mat, shopping och inredning. Borde en drömdag innehålla alla dessa element? Så spånade jag för mig själv. Fotade lite och så rann tankarna iväg....

...för om jag istället fokuserade på det fysiska, så gillar jag ju golfen, att promenera i vårsolen, att duscha sådär jättevarmt så att man blir skinnflådd, att älska och att kramas. Hur gör man då om man vill fota och visa!? (Nej, inga snuskbilder här på bloggen, ni kan titta igen!).

Och så var jag ju tvungen att tänka ytterligare ett steg längre. För tänk om allt ovanstående inte alls skulle utgöra en drömdag i mitt liv? Tänk om jag skulle koncentrera mig mer på det emotionella, sinnliga, inre? Ja, jösses, då blev det svårt att fota!! Jag tänkte på känslan jag får av mina elever, av att se på kissarna när de leker, av att solen äntligen börjar värma eller av vetskapen att min bästa vän snart flyttar ner till skåne och gör mig sällskap! Är alla de delarna viktiga ingredienser för att skapa den perfekta dagen?? Som ni ser gick hela mitt fredagstema åt h*vete. =))

Så jag ber om ursäkt, jag får helt enkelt hoppa de där bilderna den här veckan. För jag har inget vettigt att komma med här...

I förra veckan hade jag dock turen att få ytterligare en lååång lunch med Petchie, och jisses vad vi bubblade! Hur kan timmarna bara försvinna så?! Jag tycker att Puerto Rico ligger på tok för långt bort, så det så!

Det är verkligen ingen röd tråd på inlägget idag. Lite av varje från Nattugglan i Lund. Men sutligen: Tack snälla alla ni, mina underbara vänner, för att ni verkligen förstår min glädje och passion för mitt yrke! Det är nämligen inte alla som gör det, många menar att "det där kommer att gå över", eller "va, men vem gillar att vara lärare, egentligen?". Och som ni, älskade vänner fattar, så gillar jag det så jätte jättemycket! Och eleverna gillar tillbaka=). Jag hoppas att min energi smittar av sig! Och jag blir hemskt rörd över alla era fina ord. OM ni bara visste hur mycket positiv energi ni ger mig!?

KRAM

Juridik och avståndstagande

2009-03-11T23:36:00.003+01:00

Min vecka började med att eleverna hade leeedigt- studiedagar måndag och tisdag.
I mitt schema låg det istället föreläsningar och massor med seminarier, workshops och teambuilding med tema juridik för pedagoger, nytt betygssystem 2011 och bedömning och betygssättning.

Jag går inte närmare in på detta, för min blogg är inte ett politiskt forum för att diskutera skolans vara eller icke vara. Jag älskar dock temadagar likt dessa, för just det juridiska i yrket är en stor och viktig del. Allt ska vara korrekt. Kan tänka mig att Emma just nu läser och nickar igenkännande?? Hihihi...

Vad jag däremot INTE älskar, utan snarare äcklas lite av, är det faktum att man kommer till stoooora föreläsningssalar, får tokscheman i handen, rör sig bland ca 800 andra lärare som jobbar inom vårt rektorsområde. Många skolor, många männiksor, samma yrke...nästan.

Och under dessa dagar är det INGEN lärare som hälsar på en ny, ung kvinnlig lärare. Inte ens när man bänkar sig bredvid varandra innan föreläsningar?!

Endast i de små, små seminariegrupperna säger man ett anonymt "hej".

Och detta är en yrkeskår som jobbar med människor. Jag kände det lite som att pissa i motvind. För min passion och glädje passade verkligen inte in i sammanhanget! Så jag sparar den till eleverna istället...

Klick

2009-03-10T00:43:00.003+01:00

En av mina elever. Kille. Lugn ibland, lite snackig och nära till skratt ibland. Väldigt anonym ändå. Och omtyckt i klassen.

Min elev. Som deklarerar att han skriver. Noveller. Texter. Tankar. Gillar språk. Men det vet ingen om, såklart.

Lovar att hjälpa, handleda om han känner för att få extra hjälp med att vårda sin skrivlust. Utveckla sig.

Jag får äran. Min elev. Som sänder mig ett första kapitel ur en ny novell. Skrivet på engelska.

Öppnar filen. Får hjärtstillestånd när jag läser.

Att ens en 17-åring kan skriva såhär! Med fantastiskt språk. Form. Innehåll.

Att mina elever har förmåga att beskriva så mycket kärlek. Och ensamhet. Och utsatthet. Och ungdom.

Och att jag får äran att läsa. Att ta del av dessa ord.

Moment of clarity. Just så kändes det. Ögonblicket då jag verkligen kände exakt varför jag älskar att vara lärare!

Jag hyser stort hopp om "dagens ungdom"- deras register över känslor och tankar är oändigt!

Fredagstema i inredningsblogg

2009-03-07T13:30:00.003+01:00

Nej, det här är på inget vis en inredningsblogg! Inte i vanliga fall. Men ni som har läst mina inlägg ett tag, vet att jag i grunden är utbildad inredningskommunikatör. Det är alltså en utbildning som riktar sig mot butikskommunikation och inredning i butiker, skyltningar, hemsidor mm. Allt som möter kunden visuellt, och som ska inspirera till köplust. Min kreativa ådra har alltid bejakats, vare sig det gäller inredning, språk, texter eller mat och kläder. Allt är ju konst och form på ett eller annat sätt!
Men så blev det ju gymnasielärare av tjejen istället=). Dock hindar det inte att man kan pyssla hemma och inreda. Och ni vet ju att vi fick ett ryck i november och valde att "kasta ut" hela lägenheten och börja om från början!

Tanken var att vi skulle få ett ljust hem, med massor av smart förvaring. Jag valde att lägga en färgskala på vit-silver-linne-grå-mullvad-lila. Vidare ville jag "bygga uppåt väggarna". Är man en infödd IKEA:n så vet man att ta vara på alla m2 som faktiskt inte finns på lägenhetens golvyta, utan just utmed väggarna! Vi bor relativt stort för två personer (och två hårbollar), men innan make-overn så var vi helt värdelösa på att utnyttja all plats som väggarna erbjöd. Vi hade liksom inte plats för någonting. Allt stod framme och skapade ett rörigt intryck. Jag ville ha LUGN.

En lugn, lättstädad lägenhet med vettig (och lättåtkomlig) förvaring, lätt atmosfär, samt med plats för vänner och familj. Sambon önskade även god plats för jobb och möjligheten att städa undan golfutrustning, skrivare och köksmaskiner. Och så var det ju det där med Bloggplatsen förstås!

HÄR kommer vi in på veckans Fredagstema. Det är Erica som nu tar över taktpinnen och hon har skapat fyra teman som kommer att bli riktigt roliga att pyssla med! TACK! (Jag fattar inte att ni kommer på så smarta teman, jag måste ha en skruv lös på den fronten).

Fredagstemat skulle visa bloggplatsen, (lätt att förväxlas med brottsplatsen, hahaha) men saken är den att jag bloggar min väg genom hela vårt hem! Laptopen är med mig överallt och jag har mysiga hörnor i varje rum där jag kan kura ihop mig och vara en del av vår fantastiska bloggvärld. Så därför får fredagstemat istället bli en Inredningsblogg. Och på samma gång får ni därmed se hur vi har gjort i lägenheten!

Texten fortsätter härmed tillsammans med bilderna! Klicka på den första bilden i varje serie, så får ni upp serien och kan klicka er vidare genom att föra musen över högerkanten och fortsätta att läsa. =)

Jäkla finanskris...och så!

2009-03-05T00:15:00.003+01:00

Här är det mycket som händer. Och bloggen hinns inte riktigt med. Det får bli ständiga tillbakablickar ur mitt iv, för det tar ett par dagar för mig att landa i det jag för tillfället sysslar med.

Helgen som gick beslutade vi oss för att ta total time out från jobb, jobb, jobb. Starting on friday.
Så vi blev hembjudna till underbara A och E på lite mat och myskväll. Killarna drog iväg för att spela squash tillsammans. Jag och A tvärvägrade att delta i sådana barbariska lekar, och hävdade med bestämdhet att vi kunde fixa maten istället =).
Det slutade med att A fick fixa trerätters helt på egen hand, då jag förpassade mig själv till ett hörn av lägenheten, efter att ha spillt vitt vin i deras soffa, kladdat ner en hel köksbänk med chokladsmet osv. Jag passade bättre på behörigt avstånd och fick nöjet att se någon annan slita i köket som omväxling!! Kvällen blev perfekt.

Det serverades fantastiska Toast Skagen med stooora, handskalade räkor, serranolindad kycklingfilé med paprikafylld mozzarella, klyftpotatis och tzatsiki och till efterrätt vispade A ihop små "chokladkladdkakemuffins" i portionsformar, serverade med B&J-glass.

Vi tjejer startade ju med vin redan vid 17, följt av annat vin till maten och god whisky. Vid ett tillfälle under kvällen satt jag med hela 4 olika glas innehållandes olika alkoholhaltiga drycker framför mig! E är en riktigt duktig vinkille och man tackar ju inte nej till att få en privat, spontan vinprovning=).

Taxin hem kändes som ett skönt alternativ. Värre var det när man levde studentliv och fick cykla hem på fyllan och villan i tunna nylonstrumpor...huu.

På lördagsmorgonen vaknade jag relativt tidigt och kände att "om jag inte går upp NU, så kommer den här dagen mest bestå av enorm hangover". Och det verkade ju onödigt. Så jag tvingade sambon ur sängen och vi bestämde oss för att åka över till Köpenhamn. Jag älskar att vi bor så nära! Från sovrumsfönstret ser vi hela staden, bron, havet och Kastrup. Vi tog bilen till Svågertorp, Malmö och tog tåget över bron. Det är smidigast så, så slipper man parkera inne i stan.

Väl på utflykt insåg vi (japp, vi är lite efter och orkar inte tänka så mycket på hur kronans värde inte är så lyyysande) att det var 60% dyrare att handla i Danmark än på hemmaplan! Snålhickan slog till. Förbannade finanskris...och så! Så vi valde att bara ha en härlig helg, äta gott och strosa, prova kläder och skor osv. Vi handlade ingenting (vilket är helt chockerande för den här familjen!) utan såg till att handla allt vi hade sett, när vi väl kom tillbaka till Malmö igen. Lite shoppingstrategi fick vi allt ha!

Tog några bilder från strapatsen med.
Hoppas ni har en bra vecka allihopa, och TACK för hjälpen! Har mailat och kollat över sidan, och det verkar som att blogger har lite problem med det tekniska. Så jag är inte ensam, och tyvärr finns det inte mycket jag kan göra för att fixa kommentarerna. Men ni verkar ju komma fram nu, för än har jag inte fått några mail! =)).

Kram!

Just det!

2009-03-02T23:25:00.001+01:00

Åh, jag är verkligen inte så osmart som jag framstår.
Om det är så att ni inte kan kommentera hos mig, så kan ni ju inte heller lämna en kommentar för att tala om för mig vad som är fel!

Suck. Så därför får ni så himla gärna maila mig istället =))
Om annat också, såklart!

Kram

marho913@student.liu.se

Snälla, jag behöver lite hjälp!

2009-03-02T21:36:00.002+01:00

Nu är det ju så att nästan alla har påpekat att det inte har gått att kommentera här under veckan som gått.
Och det är ju katastrof! För om ni bara visste hur mycket era kommentarer betyder för mig! Jag har ingen stor blogg, och jag har medvetet inte upplyst vänner och familj till höger och vänster om att bloggen ens existerar. Varför inte? Jo, för när jag började blogga, så såg jag det som en chans att möta nya vänner som inte var precis som de jag alltid annars umgås med. Missförstå mig rätt nu: det är Inte så att jag tycker att ni är så speciellt annorlunda, utan snarare så blir det privat att vi umgås med väldigt likasinnade vänner. Mina närmaste vänner kan generaliseras och beskrivas såhär:

mellan 25-30
inga singlar, bara massor med sambosar
akademiker
som har varit ute i arbetslivet 2-5 år efter examen
utan barn (förutom i två fall)
icke ägare till villa (utom i ett fall)
intressena varierar såklart; men mat, golf, resor, musik och mode är ständigt återkommande ämnen
även politik, arbetsmarknad och kultur kommer upp vid middagar

Och jag fullkomligt älskar mina vänner. Jag har hellre några få, än ett helt lag av låtsasvänner. Men som ni ser är vi väldigt lika varandra. Och med bloggen fick jag plötsligt en chans att få nya vänner: ER! Ni som är i andra åldrar, ni som har levt några år till, några av er har barn, ni bor på spännande platser och har fått val och möjligheter i livet som inspirerar och fascinerar mig! Och jag är så glad för bloggvärlden. Så era kommentarer betyder som sagt väldigt mycket för mig!

Så nu måste vi ju reda ut vad som är felet! När JAG är inloggad som bloggeranvändare och ska kommentera på min egen blogg, dvs svara på era inlägg, så skriver jag vad jag har att säga, trycker på kommenteraknappen och då kommer det upp en röd text som säger att åtgärden inte kunde utföras, var vänlig försök senare. Då trycker jag bara en gång till på kommentera, och VIPS så går det jättebra att publicera kommentaren. När det blir såhär, har det helt med just den server som min blogg ligger på. Det har med uppkopplingen att göra, och går därför inte att fixa till.

När sambon skulle testa och kommentera hos mig, valde han att logga in som "googleanvändare", men resultat att det gick att kommentera, men att hela kommentarsfältet sedan blev blankt, så det såg ut som att kommentaren inte gick igenom. loggade han in sig som bloggeranvändare däremot, så var det inga problem alls.

Hur ser det ut när ni ska kommentera här? Får ni verifiera er kommentar med en bokstavskod? Jag behöver verkligen er hjälp för att fixa till felet =)

Tack på förhand, hälsar en som är oändligt trött på bloggerspöket

Dagarna

2009-02-26T00:29:00.003+01:00

bara går och går. Hur kan det komma sig att det känns som att det är fredagstema varje gång man vaknar? Somliga veckor känns det som att jag inte ens kommer ihåg vad jag gjorde i måndags.

Här i Lund är det lite mycket för tillfället. Och när tankarna snurrar mer än vanligt så får jag såå svårt att sova. Drömmer mardrömmar, kallsvettas och fryser, tycker att det kliar över hela kroppen, känner mig supertörstig och sedan när klockan ringer så vaknar jag med enorm huvudvärk och början till liggsår. Förutom i morse då, då jag inte vaknade alls....eftersom alarmet inte gick av. Det är alltid lika spännande att rusa in i klassrummet med en känsla av att ha glömt att ta på sig kläderna och borsta tänderna...grrr.

Några tankar som snurrar är till exempel det här med träning och motion. Det blir nog oundvikligt så, med tanke på vår stegtävling.

I min familj har vi alltid rört på oss, men aldrig varit träningstokiga. Det har inte varit så viktigt med resultat eller prestationer, och både jag och min syster har fått lov att prova på flera olika idrottsaktiviteter. Dock är ju den krassa verkligheten så, att många sporter idag inte direkt är gratis, de kostar såväl pengar som otroligt mycket tid, till exempel från föräldrar. Rinding var en av de sporter som vi inte fick utöva, av följande anledningar. (Vilket jag aldrig har varit ledsen för) golf, skidåkning och segling var sporter som också var lite tabu hemma hos min familj; jag tror att de upplevdes som snobbsporter.

När jag sedan själv fick bestämma, utifrån egen lön och egen tid så förvånade jag nog mina föräldrar rejält genom att direkt, och totalt förälska mig i just golfen! =)
Några år senare träffade jag så sambon. Drömkillen i mina ögon. Men så vaaar det ju den lilla detaljen förstås: han var en skidåkande, golfspelande elitseglare...hmmmm.
Min mammas något osmidiga kommentar var: vad har ni två gemensamt?

Under hela min utbildning pendlade jag, som ni vet, med x2000. Jag spenderade ca 5 timmar/dag på ett tåg...mitt morgontåg gick vid 05:28 och kvällståget var sällan hemma i skåne före 20:30. Och jag var såååå avundsjuk. För det där med träning, det var helt enkelt inte realistiskt. Att tro att friskis har öppet på sådana tider, eller att känna ork och lust att träna med så långa dagar, var inte rimligt. Och kilona tickade på. Sisådär 15kg på fem år. Inte så jättekul.

Men så är det ju så, att man oftast längtar mest efter de saker som man inte kan, eller får göra. Jag saknade vardagsmotion så desperat mycket i så många år, att det nu idag är en ren glädje och lyx att få använda benen!

Sambon och jag beslutade oss för att köpa ett löpband. Och när vi gör saker i vår lilla familj så gör vi det ordentligt: vi ratade alla sportkedjor i Swea och åkte till Köpenhamn där vi funnit en leverantör av löpband till riktiga gym. Vi ville ha ett riktigt stort ett, så man verkligen kunde ta ut stegen, och med en väldigt bra motor. Vidare ville vi ha många program men framför allt möjligheten att springa i hela 10% lutning. Vi fann vad vi letade efter: ett band från Horizon. Och det kan jag VARMT rekommendera!

Varför då?

Jo, jag använder bandet varje dag. Året om. Och jag kan glatt vara skitful när jag tränar, för ingen ser mig. Jag behöver aldrig tänka på om det är mörkt ute, om jag kan gå ut själv eller om det är snöstorm. Jag väljer själv vilken musik jag vill träna till och på vilka tider jag vill träna. Och jag har 3 meter till duschen. Löpbandet passar mao den som är nöjd med att inte träna så flashigt, och inte tränar för att socialisera med vänner =), eller för den som har snålt om tid i sin vardag.

Med sambon fick jag ju också hans familj på köpet. Och de är ena riktiga träningsnarkomaner. Min svärmor, som är 53, tar gärna med sig löpskorna och springer 45 min på vårt löpband innan middagen är serverad. Jag ligger i lä. Jag är snarare glad om jag tar mig runt golfbanan utan att svimma!
Men stegräknaren har tydligen uppmärksammat att det trots allt blir väldigt mycket vardagsmotion i mitt liv. Och det gör mig så glad. För det betyder att mitt trånande efter motion under x2000-rutterna faktiskt har fått gehör. Utan vidare ansträngning.

Jag tycker vi alla är jätteduktiga som finner enkla sätt att röra på oss i vår vardag, utifrån de förmågor, behov, ekonomi, tid och situation som vi lever i. Jag är jätteglad över att få vara en del av detta roliga gäng som nu peppar varandra till att finna trivsel i enkla steg och rörelser. Jag är inte uppvuxen med att tävla i idrott är det enda sättet att motionera på och kommer aldrig att finna passion i att känna så heller...utan koncentrerar mig på att må bra i min egen lilla värld.

Några tankar från mig bara, hoppas att jag inte har fått er att somna!

Vidare måste jag bara tillägga att jag faktiskt tillhör de som verkligen gillar monarkin, och då framförallt på grund av Victoria. Jag möter i mitt jobb åtskilliga elever med dyslexi, och utifrån de förutsättningar som det ger, så är det helt otroligt sagolikt hur seriös och påläst den kvinnan är! Jag tycker att hon är en bra förebild för vårt lilla land, men också för många av våra ungdomar. Många elever har uttryckt samma sak idag: att det är kul med en "idol" som inte är känd för att spela fotboll eller vara modell/programledare/kändis, utan bara kunglig=). Lite sött, tycker jag, hihi.
Jag är hur som helst väldigt lycklig över förlovningen och struntar i att lägga vare sig moraliska, historiska, ekonomiska eller politiska värderingar i det ställningstagandet. Jag är bara glad. Och ser fram emot 2010 =).
KRAM

Frullebulle

2009-02-23T21:10:00.001+01:00

NU Emma har jag lagt upp receptet på de enkla, men ack så mumsiga frukostbullarna! Hoppas det ger er lite lyxkänsla mitt i veckan =).
Kram

Ja ja ja, ÄNTLIGEN!!

2009-02-23T14:19:00.002+01:00

Men förstår ni hur mycket abstinensbesvär jag har haft i helgen?? Jag har inte kommit in på min egen blogg!! Alltså, det händer mig då och då, blogger gillar inte mig, så är det bara. Men i flera dagar liksom. Huu, att inte kunna vara en del av vår underbara bloggosfär, det har inte alls varit kul.

så nu ligger jag ju mer efter än vanligt. Det får bli ett måndagstema, följt av kaskadbloggning, det vill säga ökat tempo på banan!

Tema Kaffe kommer fortfarande från Simone. Hade jag varit tjuvaktig av mig så hade jag just här, just nu klippt och klistrat in Annikas inlägg på temat i min lilla blogg. För hennes beskrivning av relationen till kaffe skulle precis lika gärna kunna vara min egen. Men jag är inte tjuvaktig, här får man minsann jobba hårt för egen lön, och skriver alltså ihop min egen lilla text istället. Hoppas att ni inte känner att ni ser dubbelt eller att ni läser samma sak om och om igen =).

Att kalla mig för kaffedrickare är en lögn. För jag har aldrig riktigt lärt mig att bli sådär beroende, kaffesugen, som man ska vara för att få ingå i gruppen. En längre tid skyllde jag på att jag helt enkelt inte blivit vuxen nog, men inser ju att det skeppet är seglat.

Jag är otroligt petig med mitt kaffe. OM jag dricker, ska det vara GOTT. Och vad är då det? Gott kaffe vill väl alla dricka, vem vill ha äckligt liksom?!

GOTT kaffe enligt mig är för det första starkt. Så starkt att det är helt ok att blanda i mjölk och annat mumsigt utan att kaffesmaken försvinner. GOTT kaffe ska ha hög kvalitet. Här hemma köper vi bönor i lösvikt på tex. Kahl´s och maler själva önskad mängd direkt innan koppen görs.

Vi gör vårt kaffe by hand, i vår Gaggia-maskin som inte är ett dugg automatisk, utan allt, från att pressa kaffet till att tappa, sila och skumma mjölken görs ordentligt: manuellt! Kaffet blir med fördel till dubbel espresso eller cappucino och jag bryr mig inte alls om att spara på kalorierna, för jag vill ha mitt kaffe med fet baristamjölk i perfekt skum!

När Petra och hennes O var här, berättade O att han hade sett samma maskin på The food network. Det är ju inte något som vi kan se här hemma, vilket är så synd, men det var en kul liten detalj iaf! Med sig från PR hade de en gåva till oss: KAFFE. Och jag säger bara: WOW! Om jag hade möjligheten att få dricka såndant GOTT kaffe varje dag, så hade jag nog blivit beroende!

Jag håller annars helt med Annika: kaffe är för mig en social dryck. Något man möts över. Fikar gör vi ju gärna. Men både coca cola och té (mums vad jag älskar té) går faktiskt före kaffet om jag får välja. Här följer lite bilder, hoppas ni får lite Sverigefeeling =).
Kramar till er alla!

Liten lista

2009-02-19T01:59:00.002+01:00

Mitt i natten. Alla som känner mig vet att jag fungerar som allra bäst när det är mörkt och hela världen sover. Då har jag ro att fixa, tänka, skriva, känna, leva. Typ.
Hittade en liten lista hos Emma som jag tyckte var lite annorlunda och rolig. Det får bli allt för idag! Kram på er.

9 Första:

Första bästa kompis: Min C. Vi fann varandra på garageuppfarten till mitt hus, när hon kom förbi och blygt frågade om jag ville ”titta på den stora björnen” på tv. Det var premiäravsnitten av Björnes Magasin, och vi var tre år gamla. Hon är fortfarande en av mina allra bästa…

Första bil: En liten röd Nissan. Kallad Bellebil efter mamma och pappa. Älskad och saknad, det var en riktigt fin bil som aldrig gjorde mig besviken!

Första kärlek: Om man inte räknar barndomsförälskelser så får det bli John. Som jag fortfarande kan ringa. Fast vi var 16 år den gången.

Första husdjur: Min älskade katt Tufsen. Med ett ”f”. Coolare katt får man leta efter. Han fanns redan när jag kom till världen, vaktade mig i min spjälsäng och var min allra bästa vän i hela 19 år. Det var en äkta gentleman.

Första semester: Oj, det finns så många trippar som vi gjorde när jag var liten. Oftast i Swea. Roadtripp och stugbyar, o´boj med vispgrädde, packning med pulkor och skidor och Barbie. Ja ni hör ju själva: äkta 80-tal!

Första jobb: Borträknat sommarjobb, så var det Mc Donald´s.

Första köpta skiva: Det var en Absolute Dance och en Absolute Music. Jag var väl nio och fick min första cd-spelare. Vad gäller LP så måste det ha varit Carola.

Första piercing: Kommer inte på fråga! Har hål i öronen, och dessa tog jag som en mycket mooodig 23-åring! Hahaha, inte så coolt med läkningsörhängen i den åldern kanske?!

Första konsert: Det måste ha varit nåt lite familjevänligt, så som Rocktåget, eller liknande.

9 senaste:

Senaste alkoholdrycken: Cosmo.

Senaste bilfärd: I måndags. Med mitt nya Fynd i bagageluckan. Nej, jag menar INTE en ny pojkvän, hahaha.

Senaste filmen du såg: Runaway Bride. Sött tidsfördriv igår kväll.

Senast ringda telefonsamtal: Till sambon som satt och smorde kråset på restaurang med kollegor. Jag glodde surt på mina rester här hemma!

Senaste bubbelbadet: Kommer jag inte ens ihåg. Det är inget gott tecken!

Senast spelade CD-skiva: Soundtracket till O.C.

Senaste gången du grät: I går. Av lättnad och av glädje och av stor sorg…

Senaste måltiden: Rester från i måndags: pasta med het choritzo, frästa grönsker, pecorinoost och en tomatgräddsås. Hyvlad parmesan på det. Massor med kalorier!

6 har du någonsin:

Dejtat en av dina bästa kompisar: ABSOLUT! Och jävlar i lådan vad det var njutningsfullt! Det var kul så länge det varade, och skitsvårt har det varit att hitta tillbaka till den vänskap vi en gång hade. Men det har gått. Tiden läker alla sår.

Blivit arresterad: Nej.

Blivit kär vid första ögonkastet: Nej. Jag blir lätt förälskad och förtjust. Men kär, det sitter långt inne.

Fastnat med blicken i någons urringning: Nej, men däremot är jag väldigt fascinerad av snygga bröst som är äkta. Tycker det är kvinnligt, men bär själv sällan urringningar.

Sagt att du älskar någon utan att mena det: Ja tyvärr. Jag tror att jag ville mena det så otroligt gärna.

Busringt till någon: Nej.

6 saker du har på dig

Just nu sitter jag i nattlinne. Men sju saker jag annars gärna bär är:

Såklart underkläder. Sköna saker ska det vara.

Baslinnen som är mjuka mot huden.

Gärna jeans eller leggins. Men jag avskyr strumpbuxor!

Kjol eller klänning är vanligare än byxor.

Klocka. Känner mig fruktansvärt naken utan min klocka.

Örhängen. Samma som innan.

6 saker du har gjort idag

Vaknat till ljudet av små tassar runt sängen.

Tränat.

Jobbat.

Pratat länge med lillasyster som är världens bästa.

Ätit Gränna delikatessknäcke med god mögelost.

försökt få ordning på tankar och känslor inför eventuell utlandsflytt.

5 favoritsaker utan rangordning:

Datorn.
Min skogarderob.
Plattången.
Vår bil.
Golfbagen med innehåll =)

4 personer du kan berätta allt för:
Sambon, Elli, Maggie och K

3 val:

Blått eller rött? Jag är nog väldigt blå som person.

Sommar eller vinter? Sommar.

Choklad eller chips? Chips.

2 saker att göra innan du dör:
Vara nyfiken
Finna min plats.

1 sak du ångrar:

Oj det finns så mycket. Och ändå, samtidigt inte. För det är pinsamt lätt att vara efterklok..

Så oerhört mycket glädje och värme...

2009-02-17T12:23:00.002+01:00

...vill vi, jag sambon, sända till min underbara kusin O och hans kära M.

Jag skrev för ett år sedan ett inlägg som var krypterat och privat. Men innehållet behövdes få ventileras just då! Jag har två kusiner, vi är en väldigt liten släkt. Och just kusin O betyder så mycket för mig och har alltid gjort det. För precis ett år sedan skulle han och hans älskade M få sitt första barn. Bara två veckor var det kvar till utsatt datum.

Och lilla ängeln dog. I magen. Två veckor innan födsel. Det finns inga ord som kan beskriva den sorg vi alla kände då. Och som aldrig riktigt kommer att förvinna. Inga ord som får plats här på bloggen i alla fall..

Och idag, på dagen 13 månader efter att deras första barn kom till världen för att bara stanna en stund och sedan ta farväl, så rinner våra glädjetårar:

Grattis, världens mest tappra, envisa, varma och duktiga O & M till er SON, vi vet att resan fram till detta barns nedkomst har varit både skräckfylld och ledsam ibland, men vi är bara så glada idag!

Det finns mirakel...

Inte som alla andra måndagar

2009-02-16T16:31:00.002+01:00

Lunds kommun har lov. Och jag ska ju i ärlighetens namn säga att jag kommer att jobba i veckan. I alla fall lite. Har en himla massa prov att rätta och lite lektionsplanering att lägga inför nästa vecka.

Men idag är det ledigt i alla fall. För både mig och sambon som också passar på att ta ut lite ledighet. Och det, mina vänner tillhör inte vanligheten inte! Min raring är verkligen känd för att vara värdelös på att vara ledig.

Så, vad gör vi då på vår lediga måndag?
Vi vaknade ganska tidigt och konstaterade att det snöade ute. Det sätter sina gränser för den här familjen: skånsk snöstorm är faktiskt riktigt osexigt! Men vi har ätit en väldigt god frulle med hembakade frukostbullar och sedan tagit oss en rejäl tur på stan. Vi har också varit och spanat in Golf ´09 för att se vad säsongen bjuder på. Mmmm...kläder, finfin utrustning. Vi längtar till det äntligen är dags att köra till klubben och njuta.

Sen sitter vi också och programmerar. Bland annat för att fixa till den här bloggen. Det är mycket kvar som ska göras, och det tar tid när man är petig. Jag vet inte ens som jag har förklarat för er hur bilderna fungerar nu? Ni har säkert alla redan listat ut detta, men ändå: jag har valt att lägga bilderna i grupper om 6. Klicka upp den första bildrutan i gruppen och ställ muspekaren högt upp till höger på bilden. Då kommer "next"-rutan upp och ni är välkomna att fortsätta läsa vidare. Hoppas att det fungerar bra i era webbläsare också, för det finns alltid skillnader mellan explorer, firefox osv.

Ikväll blir det bara massa mys med film och god pasta. Jag hämtar gärna inspiration till mina recept från restauranger som jag tycker om. Just kvällens recept finns på den här hemsidan, Caffé Nero, och jag tror att ni alla kan få lite inspiration till att hotta upp pastan!

Trevlig start på veckan önskar jag er alla!

Show and tell: närmast hjärtat

2009-02-15T22:19:00.002+01:00

Jag ligger efter. Som alltid, hahaha. Show and tell får det bli nu. Helgens begivenheter återkommer jag med. Men jag har faktiskt hållt mig ifrån datorn på flera dagar. Och det har varit rätt skönt. Inget googlande, inget jobb alls. Bara kärlek i massor och en ledig helg. Så som det ska vara ibland!

Så, vad är det då som ligger mig närmast hjärtat?
Jag kan faktiskt ha dagar då jag känner mig lite ego, och där Samanthas citat från SatC känns lite passande: "I love you, but I love me more".
Närmast hjärtat ligger nog i sanningens namn mig själv. För jag tror på det där som någon så klokt sa, att det är svårt att älska andra innan man kan älska sig själv. Många dagar om året tycker jag inte om mig själv, men det har med självförtroende att göra. Men att i grunden kunna måna om och älska sig själv tror jag är en livslång kamp som man aldrig får ge upp om!

Men om inte mitt pinsamma ego har fått er att sluta läsa nu, så tänkte jag visa er lite annat som ligger mig varmt om hjärtat =)

Jaha

2009-02-12T22:15:00.002+01:00

Så är det bestämt att Madonna ger en extra konsert i Gbg till sommaren. Biljetterna släpps nästa tisdag.
Och av någon anledning känner jag mig inte alls lika på den här gången. Känner snarare att dumma Ticnet inte alls ska få ta min tid mer. Jag vet; tjurig som en barnrumpa är jag...

Mycket kärlek i luften

2009-02-12T21:54:00.003+01:00

Torsdag kväll. Sitter och målar naglarna och funderar på vad jag ska fylla lektionerna med imorgon. Jag brukar ha en rätt god framförhållning, men just imorgon är det fredagen den 13:e, och även fredag innan sportlov!!

Då många av eleverna har fått ledigt från morgondagens lektioner för att kunna resa bort med sina familjer på skidresor och dylikt (nej Expressen, alla barn sitter inte framför datorn och sunkar hela lovet!) så har jag planerat in att inte dra igång något nytt arbetsområde, utan låta eleverna få schemalagd tid till att samla ihop eventuella restuppgifter och få en pratstund med mig var för sig.

Jag har märkt att många elever gärna vill prata innan de ska gå på lov. Vissa är oroliga, för i somliga hus är det inte så trevligt att ha lov....andra vill bubblande gärna berätta om sina planer, men verkar sakna vuxna som faktiskt tar sig tid att lyssna på deras berättelser.

Och jag älskar att lyssna på mina elever, för de har sååå mycket roligt, personligt, insiktsfullt och spännande att berätta om! Jag sitter gärna kvar en stund efter varje lektion, så att ingen ska känna att de blir utslängda ur klassrummet. (Jo, av någon anledning sitter mina gulle-elever kvar fast lektionstiden runnit ut). De där extra minutrarna tillsammans med eleverna efter lektionen är bra mycket mer upplyftande än kaffetjaffsandet i personalrummet, kan jag lova! *fniss*.

Under morgondagens lektion ska de elever som inte pratar med mig eller jobbar med valfri uppgift få sprida lite LOVE in the classroom.
Jag är fullastad med färgade papper, klister, saxar och annat skoj. Tänkte att eleverna ska få göra Valentinecards till mamma/flickvän/pojkvän/pappa/vänner osv.

I korten ska de få försöka att skriva en liten dikt eller hälsning (på eng. såklart eftersom de läser eng. A) eller leta citat från kända människor.

Vi ska ha fikastund också. För jo, även om man är cool gymnasieelev så funkar det alltid med fika, musik och pyssel. Precis som på dagis!!

Imorgon leker vi alltså alla hjärtans dags-dagis, och hoppas på att all kärlek som ska finnas i klassrummet motverkar allt det onda som fredagen den 13:e tycks stå för =) och får eleverna att känna sig trygga och avslappnade inför lovet.

Sen ska vi bara vara leeeeediga!

Jag är en tönt

2009-02-11T22:54:00.004+01:00

Jag har ju sagt det innan: jag och "cool musiksmak" går inte ihop- jag är och förblir en tönt. Eller, oavsett vad min spellista innehåller så är det typ ingen som förstår varför dessa låtar ska finnas med! Texterna....liksom...behöver en musik-kompis.
Idag torkade jag parketten till Belinda. Oh yes!

Dagens besvikelse

2009-02-09T20:54:00.002+01:00

"Jaja, vad är väl en bal på slottet...."

suckade jag när sambon deklarerade att 2,5 timmars försök att våldgästa Ticknet inte gav någon direkt utdelning.

09:00 släpptes biljetterna till Madonna på Scandinavium i aug. Vi kommer tyvärr inte att vara där.

Skit...

Men för att se det från den ljusa sidan: tänk så mkt pengar vi precis har sparat! =)

Egenhändigt ihopknåpad nominering:

2009-02-09T20:10:00.002+01:00

Jag tänkte bara uppmärksamma er som inte redan vet:
Idag, måndagen den 9/2 drar ANNE igång med Stegtävling så det sjunger om det!
Alla är välkomna att delta och samtliga instruktioner finns på hennes hemsida.

Jag måste härmed ge Anne en egenhändigt ihopknåpad nominering:

För årets hittills bästa initiativ! Min lust och träningsmotivation höjdes avsevärt, och jag gillar den här utmaningen till 1000. Jag tycker också om "tävlingar" där inte samtligas individuella resultat måste synas hela tiden! Det är mycket mer motiverande att se hur långt vi alla går tillsammans, och att se vem som pinnar på mest, utan att för den sakens skull behöva se sitt namn längst ner på veckoredovisningen!

(komplex eller trista minnen från skolidrotten månne??!)

Nåväl, kul ska vi i alla fall ha de kommande 10 veckorna!

Uppdatering: utmärkelse

2009-02-07T23:37:00.004+01:00

Med den fina bloggutmärkelsen som jag fick i veckan, så kom ju en uppgift. Jag ska härmed berätta vilka fem saker (eller människor) som jag inte skulle klara mig utan:

Min sambo. Jag vet ju att jag skulle klara mig utan om jag blev tvungen till, men jag vill inte klara mig utan honom! Han är min allra bästa vän.
Min Elli. Världens vackraste flicka, både på utsidan och insidan. Om jag vore lesbisk skulle jag utan tvekan tvinga denna underbara varelse att gifta sig med mig, hahahaha. Men nu är jag ju inte lagd åt det hållet, så vänskap får det bli=)
Mitt hem. Jag är barnligt hemmakär, och kan skapa mig ett hem vart som helst. Jag ser en stor skillnad på ett hem och ett hus. Jag vill aldrig i livet behöva bo i ett hus som inte känns som mitt hem!
Min mobil. För utan den skulle avståndet till familjen kännas långt. Nu känns det som om vi alltid finns för varandra, och hörs nästan varje dag.
Min dator. Jag jobbar, myser, inspireras, möter människor, förfasas och fascineras med hjälp av min dator. Dagligen. Jag är helt tom utan den, sorgligt men sant!!

Show and tell

2009-02-07T21:49:00.004+01:00

Ny månad och ny värdinna för vårt roliga Show and tell: Simone! Tack på förhand säger jag till dig, för jag tror att det kommer bli en väldigt rolig fotomånad=).

Den här veckan: väskor.
Jag har svårigheter att inte överösa er med diverse packningsmakapärer. För jo, jag måste kunna packa rätt så mycket i mina väskor....typ hela mitt liv!

I fem år levde jag också formligen i väskor, då utbildningen huserade på universitetet 43 mil bort från Lund, och x2000 susade fram med mig varje dag, fyra dagar i veckan. Då ville det till att ha tåliga, slitstarka, rymliga och snygga väskor. Spiralblock blandades med sminkväska, övernattningskläder (ibland), iPod och proviant. (Man kan lätt dö på x2000 utan någonting att äta. Mackorna i restaurangvagnen är bara dyyyyra och saggiga).

Somliga skulle nog tycka att mitt intresse för väskor är onormalt. Det är svårt att under dagens tema skriva vad jag egentligen tycker, utan att trampa någon på tårna eller verka ytlig; för just väskor är ju ett ytligt intresse.

Men min grundfilosofi är nog (förutom storleken) att jag inte bryr mig om priset, jag bär gärna en riktigt snygg väska från H&M. Jag behöver inte ha den dyraste. Men jag gillar fina väskor, och jag vägrar bära låtsasskinn (kvalitet är a och o) eller fejkväskor. Alltså, väskan behöver inte alls vara fancy, men kopior går bort, då tar jag hellre en annan modell som jag har råd med och som har bra material i sig.

Jag tycker det är roligt att spana in mina vänners väskor, och blir väldigt imponerad om de har hittat ett kul Second hand-fynd, eller bär en väldigt personlig väska. Själv är jag inte så annorlunda, kör på säkra kort och dova färger.

Tänkte att jag kunde visa er de väskor jag använder mest. De som jag alltid väljer till vardags, och så de som helst plockas fram när det är fest=). Enjoy!

Utmärkelse!

2009-02-05T01:15:00.002+01:00

Jag har fått mitt livs första bloggutmärkelse!!
Tydligen är min blogg Fabulous enligt älskade, rara och grymt härliga Liselott.
TACK min vän. Du har ingen aning om hur mycket det värmde just denna skitdag! Jag är barnsligt glad och rodnar som ett litet barn=)
Puss

Inför helgen

2009-02-05T00:47:00.002+01:00

Tillhör ni också den här skaran som faktiskt börjar känna av helgstämningen så fort klockan slår torsdag morgon?
Så fungerar i alla fall jag. Jag formligen älskar att ta helg. För mig innebär helg oftast att sambon äntligen är hemma i Swea, vänner har lite tid över, maten och vinet (eller coca colan) smakar något lite godare, sömnen tas igen med besked och det är fritt fram att antingen glo på serier i maratonrace eller shoppa till du ramlar omkull....ungefär.

Förra helgen var dock i intensivaste (skumt ord det blev!?) laget. På fredagen jobbade vi alldeles för länge, och hade sedan nöjet att "barnvakta" älskade M medan hennes kille svirade i malmö. Vi lagade supermumsig middag, skvallrade så det stod härliga till, moffade B&J så att hela lägenheten luktade chokladglass och löste stora frågor som världsfreden och vilken vårjacka man borde införskaffa sig=). Det slutade med att tiden blev senare än vi hade tänkt, och vi fick en nattgäst. Vilket är förbaskat mysigt, men kvalitetstiden i förhållandet blir ju...mindre intressant på det viset!

Lördagen var det vänner att krama om, en lillebror som behövde akut flytthjälp, pluggande och lite jobb och så några goda drinkar på det, och i söndags hade vi supersöta Amanda med tillhörande E här på låånglunch. Vilket betyder 3-rätters och massor med bra musik och samtal. Lite shopping hann vi också med, och killarna bokade in Squash-spel i slutet av veckan. Söndagskvällen kom innan vi hann blinka, och sambon flög iväg till Manchester redan i måndags.

Så nu till helgen var planen att coola ner oss lite. Att inte ha så många planer helt enkelt. Än så länge går det bra tror jag. Bara squash-spel på fredagen, eventuell middag + bio på lördagen (vi "firar" ju som bekant vår dag varje månad, hihi) och bruch på söndagen.
Hmm...nu när jag skriver inser jag ju att det redan är för många planer...något måste bort om vi ska köra på det coola, oplanerade temat...

Vad jag däremot inte ska göra till helgen är att kolla del 1 av Melodifestivalhetsen. Det brukar räcka med att läsa tidningen för att hänga med=). Jag ska heller inte ägna somliga elever en endaste liten tanke. Inte heller ska jag vara sminkad och piffad mer än på lördagskvällen.
Skönt ska det bli!

I tisdags droppade Petra förbi för att lämna en liten gåva till oss: kaffe från PR som doftar helt himmelskt! Tack min vän! Så härmed kan jag då försäkra er alla att Petra och O har det toppen och semestrar så det står härliga till. =))

Nu blir det att slå huvudet i kudden. Klockan ringer om 6 timmar. Och jag avskyr tidiga mornar.
Tjing!

En liten utmaning!

2009-02-03T15:38:00.002+01:00

Roliga Anna hade en utmaning på sin blgg som jag tyckte var lite söt och lagom enkel att utföra.
Man skulle öppna den sjätte bildmappen på datorn och sedan plocka den sjätte bilden.
Därefter berätta lite kort om just den bilden. Ett mysigt pyssel tyckte jag, och apade efter=)

Tisdagstankar

2009-02-03T13:39:00.004+01:00

Jag fick ett fint mail från en av mina elever. Tystnadsplikten råder som bekant, men jag kan ändå berätta för er om känslan i mailet.

Eleven skrev att inspirationen inte vill infinna sig, att "brist-på-motivations-svackan" var brådjup för tillfället och att just den här vintern känns ovanligt lång och grå. Det fanns en längtan i mailet, längtan efter energi, vår, sol, idrott utomhus, lust att plugga för att nå de riktigt höga resultaten och behov av att göra allt detta till riktigt bra musik, så att inspirationen skulle återkomma med kraft!

Och vad säger man då som lärare för att uppmuntra?
När en 16-årings ord är identiska med hur jag själv känner just nu!?

Jag struntade i att vara sådär klok och vuxen. Jag svarade att eleven har mina sympatier och att jag själv sätter min tilltro till den tidigare omtalade ketchupeffekten! (Först så kommer ingenting...och sen så kommer ingenting...och så poff kommer allt på en och samma gång!)

Eleven i fråga skrattade gott åt mig när vi sågs på dagens lektion. Alltid något ju! Även om ingen annan fattade vad som var så roligt =)

Kramar till er alla

Fredagstema- som blev lördagsinlägg

2009-01-31T23:00:00.003+01:00

Som alltid är jag sen med att publicera fredagstemat. Just fredagar är svåra för mig. Jag kommer hem efter en full vecka, sambon har äntligen återvänt till Swea och vi brukar faktiskt vara helt slutkörda! Många gånger är vi som värsta pensionärerna och sover middag för att orka ta fredagskväll. Vilket resluterar i att det där med bloggandet...det kommer jag på när det är lördag.

Men syftet är väl ändå att ni som läsare ska kunna titta på lite bilder, så jag gör ett ryck och jobbar efter devisen bättre sent än aldrig.

Veckans tema handlar om månadens fynd. Och jag får nog lov att ändra lite på spelreglerna här; då de saker som givit mig mest glädje under januari är mina julklappar som av förklarliga skäl kom i min ägo i december.

Passar också på att tacka söta Strandmamman för den här månaden. Det är svårt att komma upp med nya teman, speciellt när det redan har varit så många bra. Så jag fegade ur och vågade inte anmäla mig...denna gång. Ska tuffa till mig!

Trevlig helg önskar jag er alla!

Ett glas om dan håller doktorn från stan?

2009-01-29T21:35:00.002+01:00

Något sådant hävdade i alla fall min fantastiska morfar. Han tog en liten slatt whisky varje kväll, under hela sitt vuxna liv, och jag var 20 när han dog. Under de 20 år som vi kände varandra, såg jag honom inte sjuk en enda gång. Ingenting bet på honom.

Själv har jag Sveriges sämsta immunförsvar. Jag blir sjuk bara jag ser ordet bacill skrivet på papper. Och här är det influensatider. Min rethosta har nu hållt i sig i tre veckor. Så jag tänkte helt enkelt köra på Morfars stil. Testa om det fungerar bra.

Hittills har det blivit vin måndag, tisdag, onsdag och så nu ikväll med. After work som det så käckt heter! Och även om jag känner mig som en finalkoholist just denna vecka, så hävdar jag med bestämdhet att morfar hade rätt: nog känns det allt lite bättre i systemet! =)

Skål!

OM DETTA MÅ VI BERÄTTA

2009-01-27T15:23:00.002+01:00

Idag är det den 27 januari 2009.
För mig som historielärare är det här en dag som jag laddat inför, länge.
Idag bryter vi allt vad ordinarie undervisning och vardagsbestyr heter, för att ägna oss åt att i internationellt samförstånd uppmärksamma Förintelsens minnesdag.

Vad är då detta för en minnedag? Och varför ska den "firas"?
Att man har valt just dagens datum är nästan självklart. För just idag, fast år 1945, befriades koncentrarions- och utrotningslägret Auschwitz-Birkenau. Och man satte punkt för den utrotning av judar och andra "störande" element som Hitler hade beordrat.

Man bör nog inte säga att man firar denna dag, utan snarare skänker man en tanke till alla de offer som förintelsen förde med sig. Möjligen kan man fira förintelsens avslut!

På de skolor som jag har haft möjlighet att arbeta vid, har det nästan alltid funnits tillägg i programmet, så att Förintelsen inte blir ensam "herre på täppan", utan andra delar av vår värld som Sovjetunionen, Kina, Korea, Sydafrika mfl får full uppmärksamhet.
Man har anordnat föreläsningar för eleverna under ämen som:

beskydda och bevara demokratin
samtal kring övriga stora brott mot Mänskliga rättigheter
Vad klassas som ett Folkmord?
Hur gör vi för att historien inte ska upprepas- eller gör den redan det dagligen i vår tid?
Hur handskas vi med det historiska arv vi har, vad gäller Indianer eller Aboriginer?

I år, 2009, är det också 15 år sedan de fruktansvärda Folkmorden i Rwanda ägde rum. Och det uppmärksammas förstås i dagsprogram runt om i hela landet.

Jag tänker inte ge er en hel historielektion här på bloggen. Även om jag bra gärna skulle vilja =). Jag vill bara uppmärksamma vad samtliga elever i landet borde få undevisning i idag, och uppmana er att tända ljus för både förintelsens offer, och för de som fråntagits och fråntas sina mänskliga rättighteter på andra håll runt om i världen. I Washington finns ett stort museeum; United States Holocaust Memorial Museum, som varje år bidrar med mycket material till lärare och andra som är intresserade och vill veta mer. Värt att besöka för er som bor i närheten! ;-)

Med den konflikt vi ser i Israel idag, så är det ytterst viktigt att alla har kunskap och förståelse för hur rötterna kring antisemitism och främlingsfientlighet ser ut. Vi behöver ha förståelse för varför dessa åsikter är så starka. För utan förståelse kan vi aldrig bekämpa dem och vinna. Och med en afroamerikansk president i Vita huset är dessa frågor om raspolitik, rädslor, mänskliga rättigheter och demokrati mer viktigt än någonsin!

Ha en bra dag alla ni där ute.

Måndag och Finbesök!

2009-01-26T20:34:00.002+01:00

Ny vecka igen. Jag hinner inte med mig själv. Tiden går så fort. För fort, enligt min mamma som hade turen att fylla 60 år i lördags!! Jo, vi säger faktiskt turen i vår familj. Hennes egen mamma blev bara 40 och vi anser nog att det är en underbar tur att få leva och bli äldre!

Måndag igen. I vårt hem är ju måndagar lite mellanlyx sådär, eftersom sambon jobbar hemma och jag också har möjlighet att göra så. Måndagar innebär ny vecka, men samtidigt en förlängning av helgen. Och just idag, just den här gråstrista januarimåndagen har vi haft Finbesök!

Härliga, söta Petra och hennes O tittade förbi på middag! Det är ju verkligen ett lyckopiller av klass att få besök av så långväga gäster, och så klart gillar jag ju att få laga lite mat till vänner som vi tycker om.

Och det är så konstigt! Nu kan jag ju bara tala för mig själv, men igår när telefonen ringde, jag lyfte på luren och någon i andra änden sa Hej, det här är Petra, så kändes det inte ett dugg konstigt! Det var som om någon av alla mina "vanliga" vänner ringde. Det kändes så enkelt och självklart att höra hennes röst. Och nu ikväll. Jag är såå glad för de vänskapsband bloggen har tillåtit mig att skapa. Både O och Petra är otroligt trevliga, roliga och inspirerande människor. Vi åt en lättsam middag med hemmagjorda Cannellonis och det var verkligen superroligt att få ha dem båda här hos oss!

Kan ju även tillägga att min kära sambo blev lite smått förtjust i O. Han fann en ny mentor, en person som har haft en liknande tjänst som den han besitter idag. En person som förstår vad han jobbar med, vad som krävs och vilka dörrar arbetet och företaget kan öppna för en om man är hungrig och positiv. Många av sambons vänner har inte någon möjlighet att förstå, så han var verkligen lycklig över att få träffa O och få en möjlighet att lufta tankar och idéer om framtiden och karriär.
Petra, hälsa gärna till O att J sa: det här var de trevligaste personerna jag har träffat på lääänge! =). Och självklart kan jag bara hålla med.

Kramar

The Academy awards

2009-01-22T18:54:00.003+01:00

Jag är ju pinsamt och barnsligt förtjust i Oscarsgalan! Sitter uppe hela natten och slukar ALLT från röda mattan till bilderna och intervjuerna från efterfesten.
Och traditionen säger att nomineringarna presenteras den 20:e januari varje år....men just i år var det lite som att göra "kaka på kaka" - det var ju trots allt Obamadagen =).

Så i år presenterades nomineringarna för den 81:a Oscarsgalan idag, den 22:a januari!

Och jag måste bara säga att "Benjamin Button" bör ses snarast, då den är nominerad i 14 av 21 kategorier! För övrigt hoppas jag att helt gudomliga Kate Winslet äntligen ska få kamma hem sin oscarstatyett, då det är hennes 6:e (!!!) nominering. Jag ska hålla tummarna i en hel månad. Så det så!

Filmtips

2009-01-21T18:10:00.003+01:00

Vi är inte alltid så up to date här hemma. Ofta när vi hyr film så halkar vi utanför toplistan och kommer hem med en flim som aaalla andra redan har sett!
Oavsett vilket, så är ju filmen ny för oss, och i lördags var naturligtvis inget undantag.

Jag vill tipsa er om den fina, tänkvärda och varma filmen "The Bucket list"! För er som inte redan har sett den, (tror den kom 2007), så gör Morgan Freeman och Jack Nicholson en fantastisk prestation när de med arrogans, ödmjukhet, livsvilja, rädsla och beslutsamhet skildrar hur man kan finna nya vägar och nya vänner, nya upplevelser även fast tiden i livet håller på att rinna ut i sanden. Jag tyckte väldigt mycket om den här filmen, för vändningarna mellan sorg och sann galenskap var snabba och gjorda med stil! Tips inför helgen =)
Tjing!

Svt 24

2009-01-20T16:00:00.002+01:00

Jodå. Snälla sambon fixade svt 24 till mig innan han begav sig mot Kastrup för att ta flyget ut i stora vida världen =). Hans definition av att "gå ner och ta bilen till jobbet" stavas SAS.
Själv sitter jag här framför tv:n och väntar, smackar belåtet och känner mig som en pensionär. Tjing!

Lite Amerikanskt sådär!

2009-01-20T12:56:00.006+01:00

Japp, just idag måste jag nog säga att temat här på bloggen får bli "Amerika". Jag tycker att allt det här med ny President är så spännande, det är roligt att kunna undervisa eleverna inom politik och på en och samma gång kunna göra lektionerna både glammiga och folkliga! För det är lite så jag själv känner inför familjen Obamas tillträde i Vita huset: det var lääänge sedan som ett recept bestående av lika delar intelligens, politik, glamour och folklighet sopade banan i Washington.

Spänd och nyfiken som jag var, startade jag dagen med att kolla av tv-tablån. Här skulle visst ingenting missas, så det så! Döm om min förvåning (och förbittring) när det enda som visas i svensk tv av denna historiska händelse är 1,5 h studiosändning med Anna Lindmarker på Tv4!!!

Svt har tydligen helt beslutat sig för att barnprogram, lekshower och film är viktigare, (när kanalen för en gångs skull försöker vara rolig, så väljer man bästa tänkbara sändningstid, jojo) endast Svt24 sänder, en kanal som inte alla kan se, någon annan kanal sänder sport och övriga stoltserar med repriser av OTH och Vänner. (Inget fel på dessa program, det är normalt mina favoriter, men repriser liksom!?).

Så, mitt firande kom av sig en smula. Milt sagt. Jag får väl förlita mig till kära internet och spana in livesändningarna den vägen. Men det känns helt fel.

Här hemma började vi dock det amerikansk-inspirerade firandet redan i helgen. Middag med härlig vän. Massor av goda Cosmopolitans och så min egengjorda hamburgertallrik de luxe. Och det finfina med nya bloggen är att ni i mitten av sidan finner inspiration från mitt amatörkockande =).

Nu kör vi tema Amerika hela dagen lång! Change. Kram

Spännande med språk

2009-01-19T17:08:00.006+01:00

Ok. Jag börjar såhär: nej, tyvärr är jag ingen språkpolis. Önskar nästan ibland att jag vore det, men faktum är att jag helt enkelt inte är tillräckligt perfekt i mitt språkbruk för att kunna leka språkpolis. Inte ens på långa vägar. Jag hoppas att speciellt gulliga Strandmamman förstår att jag på inget sätt ville vara dum eller dryg, istället handlade min notis i förra inlägget om det faktum att jag själv fascinerades av att min egen språkhjärna för en gångs skull sa ifrån!? Hahaha, den brukar inte alls vara vidare allert och jag blev alldeles snurrig när jag satt och funderade på inlägget.

Min professor på universitetet är en sådan där människa som är näst intill grammatiskt korrekt; hela han. På den tiden då han fick sin utbildning var latinet obligatoriskt i skolan och hans helt fantastiska förmåga att bygga meningar, förstå varje satsdel i en text och kunna klura ut syntax-fel gör mig ständigt imponerad. Och om ni visste hur många gånger han har rättat i mina texter, så att både texterna och mitt ansikte har blossat illröda när jag lämnat hans kontor =). Skämsigt? Ja men visst! Men jag älskar honom för det. För att han utmanar mig att utveckla mitt språk, att fundera på om min ordföljd eller mina ordval känns bra.

Så jag hoppas att om jag råkar göra språkkommentarer här på bloggen, så får ni helt enkelt ta till er det som känns vettigt, och heelt skaka på huvudet om jag är ute och cyklar! (vilket jag absolut kan göra, ofta!). Ville bara säga att även om jag själv inte är ett språkgeni, så har jag nog ändå grundinställningen att jag gillar det svenska språket precis som det är. Jag är inte överdrivet förjust i dialektala specialord. (Mina skånska elever vet att jag älskar deras skånska när den är muntligt framförd, men skriftligt vill jag ha svenskan precis som den är enligt SAOL och nej, min egen västmanländska är heller ingenting att skryta med! Oj, så konstiga ord det kan bli!) Jag intresserar mig för språket i dess enkelhet. Och då får den som brukar det vara australiensare, finlandssvensk, bosnier eller vilket som=). Men hade jag inte gillat svenska så mycket, så hade jag nog valt ett annat yrke. Så var det med. Jag menade med andra ord ingenting illa med min kommentar! =)

Lördagsmorgon och Fredagstema

2009-01-17T12:50:00.027+01:00

Ja men oj vad tiden inte alls räckte till! Men nu så. Fredagstemat den här veckan var ju som bekant Längst under...

Det var ett svårt tema, och dessutom ett lätt svengelskt sådant. Jag tänker mig att idén kommer från begreppet down under. Precis som Annika påpekade, ju mer man säger längst under...längst under...eller längst underst...så känns det inte riktigt rätt. Alla förstår vi ju såklart vad som menas, men nog vill min hjärna gärna säga längst ner, eller underst i ....eller längst ner under (kuddarna) etc. Jaja, nördig språklärare som inte alltid har rätt. Men det var ändå lite spännande att hjärnan liksom ville säga ifrån=).

Nåväl, över till ämnet. Det blev helt enkelt så att jag tog kameran med mig och fotade i mina skåp och lådor. Och ju mer jag fotade, desto mer slog det mig: jag har, helt utan att tänka på det, sorterat alla de saker som jag använder som mest eller som är mest akuta att komma åt längst ner på samtliga hyllor!? Hur genompuckat är då inte DET på en skala!? Hahaha, jag skyller på att vi i vårt hem är väldigt mycket för det där med vardagsmotion. Ni vet, att böja på benen ofta och mycket, lyfta med benen och inte med ryggen, att helt enkelt inte ha alla saker på bekvämligt räckhåll....hahahaha, eller inte!

Såhär ser det i alla fall ut hemma hos oss:

Vi befinner oss på upploppet

2009-01-16T18:23:00.002+01:00

Klockan är 18:26 här i sköna Lund. Jag har skrivit mitt fredagstema, fixat med bilderna och nu går jag runt som en äggsjuk höna och väntar...

För rent tekniskt är det ju FREDAG i ännu några timmar till. Och jag klatschar med piskan! Sambon är nu tvångsparkerad framför datorn med stränga order om att programmera färdigt min nya sida, så jag kan få lägga upp mitt fredagstema under fredagen!

Klattschhhh....piskan slår...och kreativiteten formligen flööödar här, hahahahahaha..

Snart så! Kram

klargörade

2009-01-15T15:28:00.003+01:00

Nej, jag hade ingen dejt igår, trots dubbla glas och tanken om att "när katten är borta...", hahahaha, om det ändå hade varit sååå roligt!

Sambon skrattade åt bilden. För han känner sin lata flickvän alltför väl. Jag gör nämligen som de genomlata turisterna vid en frullebuffé: häller upp 2 glas så slipper jag resa mig från stolen och kladda räkor på hela PET-flaskan! FY SKÄMS.

Men jag hade ett försvar (vet ju att dubbel disk är ytterst dumt för miljön också): i det ena glaset fanns en skvätt RIKTIG coca cola. Och i det andra en nyöppnad cola zero. Och alla som är som jag, dvs. coca-colaberoende, vet att dessa två inte bör blandas i ett och samma glas...

Tur att man efter 5 år i alla fall inte har en svartsjuk och misstänksam andra hälft. Men såg ju själv när jag läste inlägget och kollade på bilden, att det var upplagt för missförstånd=).

Kram

Myskväll

2009-01-14T19:45:00.003+01:00

in kära sambo har svårt för det här med fisk och skaldjur. Eller, svårt och svårt. Han äter det endast om jag har tillagat rätten, för då vet han att "den är gjord så att det går att äta". Ungefär. Allt detta har sin grund i att hans mamma serverade honom överkokt torsk med äggsås när han var barn! Jag menar, hallå! Självklart kan man inte äta fisk efter det! Koncistens, smak, utseende...finn fem fel. Och jag tycker att det är så synd, för jag älskar fisk och skaldjur.

Men, när katten är borta....

Sambon är, som vanligt, ute och flyger och far. Denna vecka tror jag att de "bara" kommer att avverka 4 europeiska länder. Hu.

Och det enda positiva med att katten är borta, är att jag kan frossa i räkor! Min lilla skaldjurskväll börjar nu. Nu ska här mysas med lite film, och massor av goda tillbehör. Lyckopiller, eller lyxig guldkant på vardagen....kalla det vad du vill!

Tjing

Förändring

2009-01-12T15:17:00.002+01:00

Just förändring var ju fredagens tema, och även om jag inte deltog i fredags, så fick det mig att börja fundera. Vilket ledde vidare till ett kreativt hjärnsläpp och en himla massa merarbete för alla inblandade parter. (läs: stackars sambon).

Så nu kommer det att hända saker. Jag håller i skrivade stund på att pimpa min blogg, göra den lite mer 2009 och nu känner jag plötsligt en ny, och spännande lust att blogga, blogga, blogga!!

Så, håll utkik för lite förändringar här på bloggen....förutsatt då att min datatekniska sida ska vara med mig=). Nytt år, då känns det ju helrätt att även bloggen och ni som jag möter här får någonting nytt och fräscht att inspireras av!

Kramar till er så länge..

Onsdag

2009-01-07T18:43:00.002+01:00

Idag är det en sån där knäpp dag. Ni vet, en sån dag när precis allt skulle kunna bli så bra men så finns det en lite hake med i spelet, som gör att det mesta blir pannkaka.

Som lärare får man ju ofta höra de mest fantasifulla ursäkterna till att t.ex. läxor inte är gjorda. Allt ifrån "min hund åt upp boken" till "pappas nya flickvän ville inte att jag skulle vara hemma mellan 18-21" har jag hört....och varje gång tänker jag yeah right! Kom på någonting bättre än en tarvlig undanflykt.

Men se, idag är det min tur att inse att vissa saker helt enkelt inte blir som man hade tänkt sig, och till på köpet så är den "tarvliga undanflykten" bara ofattbart pinsam sanning =). En liten lista för att ni ska hänga med:

jag skulle ha plattat håret i morse, så jag slapp se ut som Tina Turner. MEN, det gick inte alls för klämman jag använder för att sätta upp hårslingorna med gick sönder mitt itu och den lilla metallbiten till fjädern stack ett litet hål i vänsta bröstet. Nu har jag plåster på bröstet.
jag skulle ha rättat prov som eleverna gjorde innan jul. MEN, jag glömde de på mitt arbetsrum innan lovet och har inte haft någon lust att bryta mig in på skolan i juletid.
jag skulle lägga in alla nya bilder från min kamera, så att den äntligen blir lite fart på bloggen. MEN, lillskruttan aka Pixie piraten har lekt bort mammas kamerasladd. Leta, leta...
jag skulle hämta posten i morse även fast det var askallt ute (lovar). MEN, den lilla nyckeln till postfacket fungerade inte. Låset MÅSTE ha fryst.
jag skulle ha ringt min bästa E idag. MEN, jag har inte tagit mig tid då jag hellre har spenderat timmar med att snyta mig och leka rudolf med röda mulen. Och det är allvar! Försök att INTE ta sig ordentligt med snytningstid när nosen rinner som en kran. Det är OMÖJLIGT!

Har ni också såna här dagar!? Då hela ens personlighet är en pinsam ursäkt och man står och skäms för allt man inte får gjort? Just nu har jag väldigt mycket medkännande med mina elever....allt blir faktiskt inte som man hade tänkt sig...

START

2009-01-04T17:52:00.003+01:00

sambon med jobbet i örat.

2009.

För sambon: intet nytt under solen. Jobb när man är ledig. Ledig fast man jobbar....härligt är det att vara ung =).

För mig:

fishermans friends

försvarets hudsalva

ipren

noskapin

mucoagin

kan jang

c-vitaminbrus

Kan ni gissa vad jag sysslar med, såhär för att inviga det nya året?!

Titta vad jag hittade!

2009-01-02T23:06:00.003+01:00

fann denna utomordenligt rediga lista hos Annika. Den summerar 2008 väldigt väl tycker jag, så jag snodde den rakt av och hoppas att ni orkar ta er igenom den =).
Allt gott!

1.Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?Javisst gjorde jag det! Jag tog min efterlängtade universitetsexamen efter 5,5 års slit.

2. Höll du några av dina nyårslöften?Det gjorde jag då inte, eftersom jag av naturen är tveksam till att avge några sådana till att börja med =)

3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?JA!! Min allra bästa Lina och hennes Rickard fick sin efterlängtade och söta Klara i höstas. Första barnet i den riktigt nära vänskapskretsen. Ren glädje.

4. Dog någon som stod dig nära?Nej, och det är jag väldigt tacksam för. Däremot förlorade min sambo sin vän, seglingskamrat och skolkompis. Det är helt overkligt när någon går bort med en veckans förvarning cancer, när vi endast är 26 år…

5. Vilka länder besökte du?Eftersom sambon är hemmets globetrotter, nöjde jag mig med Sverige, Danmark och Mallorca.

6. Är det något du saknar år 2008 som du vill ha år 2009?Jag vill att hälsa, mod, stabilitet och nyfikenhet ska ha en tydligare plats i vårt liv 2009.

7. Vilket datum från år 2008 kommer du alltid att minnas?6 juni: examensfesten som jag planerat så väl.

8. Vad var din största framgång 2008?Ovan nämnda kommer ju långt upp på listan. Att bli framröstad av 108 elever som ville behålla mig som sin lärare när mitt vick gick ut, och att dessa elever skrev under ett uppror med sina namn och fick 3 rektorer att reagera lär ju också räknas som en framgång??

9. Största misstaget?Att jag litade på en chef som aldrig borde få jobba med människor. Grymheten har många ansikten…

10. Har du varit sjuk eller skadat dig?Mer sjuk än frisk det första halvåret, och sen tvärtom under sommaren och hösten =)

11. Bästa köpet?Men det GÅR ju bara inte! Jag är förälskad i allt jag köper, annars skulle jag aldrig köpa det!

12. Vad spenderade du mest pengar på?Inredning av våningen, KLÄDER, och mat. Vårt matkonto är enormt, det är källan till många av årets finaste stunder.

13. Gjorde någonting dig riktigt glad?Att min mormor och övriga släkt för första gången kunde besöka oss i Skåne i somras, att vi fick en helt ny liten familj då Junior och Pixie flyttade in och att sambon gör så bra ifrån sig på jobbet.

14. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2008?”Kissing”- spelades i SatC filmen och ”The rowing song”….för att de påminner mig om äkta lust och längtan. Dessa delade jag gärna med mig av under 2008.

15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?Helt ärligt var jag nog ledsnare. 2008 har inneburit många vakna nätter, beslutångest, rädsla och förvirring.

16. Vad önskar du att du gjort mer?Jag önskar att tiden hade räckt till för Juridikstudierna jag blev antagen till, samt volontärarbetet jag påbörjade vid Ronald Mc Donald´s house på universitetssjukhuset här i Lund. Jag har inte fullföljt något av dessa, men tiden finns ännu!

17. Vad önskar du att du gjort mindre?Givit av mig själv, min tid, mina tårar och mina tankar för ett jobb som inte var värt vatten. Oroat mig för att hela världen skulle gå under. Jag är en orolig person när det gäller mig själv; och sedan jävligt stabil när det blåser kring andra.

18. Hur tillbringade/tillbringar du julen 2008?Här i Lund med min familj! Första skåne-julen.

19. Blev du kär i år?Både ja och nej. Jag tror att det är en skillnad mellan att vara kär och att bli förälskad. Jag är fruktansvärt kär i min sambo. Det är med attraktion sen, kan vara ett annat sätt att uppmärksamma sin omgivning på…

20. Favoritprogram på TV?Det har blivit väldigt lite tv-tittande under året. Golfbanan och sen alla serier i boxar har tagit upp min kvällstid.

21. Bästa boken du läst i år?Kurslitteratur som tagit upp synen på livskvalitet och livsglädje trots att de fysiska förutsättningarna för somliga barn och ungdomar är begränsade. Jag har fällt många tårar över dessa barns vilja att leva och lära!

22. Bästa film?SatC och Australia säger jag utan att ens blinka!

23. Något du önskade dig och fick?Jag såg nog till att få allt jag önskade mig i år om det kvalade in under materiella ting. Andra saker på önskelistan blev inte lika lätta att komma över…

24. Något du önskade dig men inte fick?Ja. Och det oroar mig.

25. Vad gjorde du på din födelsedag 2008?Jag var hemma hos svärföräldrarna för att fira midsommar. Vi spelade golf, åt gott och hade det trevligt…eller, alla utom jag då, som låg däckad i influensa. Jopp.

26. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?Man ska akta sig för vad man önskar….det kan slå in.

27. Vad fick dig att må bra?Min lilla familj, min lite större familj, MIN BLOGG, tack snälla snälla för att ni, mina bloggvänner har kommit in i mitt liv. Ni är få än, men väldigt uppskattade ska ni veta!!
Att jag med hjälp av civilkurage, mod och empati har stoppat mobbning. Jag har nu en glad elev som för första gången på 6 (!!!) år kan gå till skolan utan att bli slagen! Fan vad det tog hus i helvete när jag upptäckte vad som pågick.

28. Vem saknade du?Mamma, pappa, syster och K. Magdalena som flyttade till Thailand.

29. De bästa nya människorna du träffade?Amanda och hennes E. Mina elever och min kusins blivande fru M. Jättehärliga, positiva och inspirerande människor allihopa!

2009

2009-01-01T21:01:00.001+01:00

Ville bara önska Er en God fortsättning på det nya året! I min hjärna är det fortfarande helt fel att tänka 2009....men jag brukar få kläm på det framåt april sådär =)

Tjing

Sånt som gör att jag tror på en bättre värld

2008-12-30T14:56:00.002+01:00

Vi storhandlar alltid på ICA Maxi. Någon kanske tycker att COOP vore ett bättre alternativ med tanke på rubriken här ovan. Själv vägrar jag sätta min fot på det stället, för vilken butiman än väljer i landet så får man väldigt lite varor för pengarna, men bittersura kärringar till butiksanställda samt ett dåligt sortiment på köpet.

När vi nu var och julhandlade på ICA (fantastiskt sortiment, trevliga personer i butiken och en rimlig slutnota) så möttes vi av den här skylten utanför entrén.

Och jag har varit lycklig över dess budskap hela julen! GO ICA!

Jag är helt andlös

2008-12-28T22:18:00.002+01:00

Jag hade förmodligen världens trevligaste kväll igår. Jag, sambon och härliga F valde att gå ut och äta gott på MOSAIK inne i Malmö. En helt fantasktisk restaurang med runt 70 (!!) olika tapas från köken runt medelhavet att välja mellan. Maten var underbar, vilket vägde upp för det faktum att vi fick en servitris som var helt hopplös. Vi fick också ett spännande och otroligt gott vitt vin, Emiliana (Chile) som jag förgäves har sökt efter på systembolagets hemsida idag. Får nog bli att knalla in där i veckan och ta sig en titt på spendrups beställningssortiment, för att se om det går att få tag på.

Mycket prat, god mat och kamratskap. Det är underbart att få klä upp sig lite och bara ha en lyxig kväll ute. Efter maten var det vidare till SF Royal, bion som har Sveriges största bioduk, vilket verkligen krävdes för filmen vi såg: Australia.

Åh, kära läsare: jag sitter fortfarande, efter ett dygn, med andan i halsen och en klump i magen. Vilken film, vilken story och vilket enormt bra skådespel av alla inblandade. Filmen är hela 2h och 40 min lång, och jag snyftade mig igenom i alla fall 2 timmar av den. Så mycket historia, kärlek, hat, mod, styrka, skönhet och ödmjukhet inför landet och dess själ gjorde filmen till den klart bästa film jag sett på 10 år.

Att Baz Luhrmann tog hela 4 år på sig för att slutföra detta epos är någonting jag tackar gud för, för mer välgjord film får man ju leta efter! Här har vi Pearl Harbor/Borta med vinden/Casablanca och Titanic i en och samma rymd!

GÅ OCH SE, SNARAST! Sen kan man ju också tillägga att "sex-on-a-stick: Hugh Jackman" gör varje kvinna i salongen helt knäsvag och Nicole Kidman med sina 41 år aldrig har varit vackrare! (Hon var gravid under inspelningen och ser helt enkelt ljuvlig ut).

Bilder från kvällen, och lite text om julen här i skåne kommer också....jag måste bara hämta andan först!

Tjing

Julafton 2008

2008-12-24T17:27:00.002+01:00

God Jul kära vänner. Jag hoppas att ledigheten gör er gott och att ni har det bra tillsammans med de ni älskar. Kram från Lund

dan före dopparedan!

2008-12-23T14:09:00.002+01:00

Solen fullkomligt strålar ute, himlen är blå och krispig, gräsmattorna är ljuvligt gröna, knopparna på somliga träd längtar ut och fåglarna kvittrar......men vänta lite nu? Är detta inte fullkomligt och totalt fel!?
Var i hela friden är min snö? rimfrost på taken och spår i snön? Hade jag varit liten hade jag gråtit vid det här laget och snyftat att hur ska tomten kunna ta sig fram med alla renar och släden utan snön?!

Jag var väldigt förtjust i julafton som barn. Mina föräldrar kommer förmodligen aldrig att sluta reta mig för det faktum att jag varje år, dagen före julafton, gick och la mig redan klockan 19! Jag hade ju redan då kommit på, att tiden gick mycket fortare om man SOV. Så familjen vakade in julafton med varm julskinkesmörgås och jag sov mig fram till den stora dagen=).

Just idag har julen börjat här hemma. Ni som har läst min blogg länge, vet att somliga traditioner är viktiga för oss (till exempel julmusiken, glöggen och pepparkakorna, mormors biscottis och morfars julkola samt det mysiga besöket i kyrkan under midnattsmässan) medan andra delar av en treditionell jul har byts ut till delar vi uppskattar mer: julmaten har fått ge vika för en lyxig trerätters, julgranen väntar jag med till den dagen det finns barn i huset igen och familjen är inte alltid med precis på julafton. Det blev så svårt att pussla ihop alla familjemedlemmar från min, respektive sambons sida. Avstånden är för långa och familjekonstellationerna på sambons sida är inte lika enkla som på min.

Men i år blir det ytterligare lite nyheter: för första gången ska mamma, pappa och min lillasyster (som är 23 och inte så liten längre) fira jul här i skåne!
Syster S kom med x2000 från Uppsala och vi hämtade upp henne på en stressig tågstation vid lunch. Det är så underbart att ha henne här, vi ses så sällan men talar med varandra i stort sett varje dag. Min syster betyder väldigt mycket för mig; jag vet att vår relation alltid har varit speciell. Vi slogs inte som barn, vi bråkade aldrig enligt mamma, och vi delade faktiskt systerligt våra garderober, skor och annat kul genom hela tonårsperioden och ända fram till jag flyttade hemifrån! Andra vänner till mig klagade ofta över att deras småsyrror snodde deras kläder/smink/skor/skivor. Jag förstod aldrig riktigt vad de menade: syrran var ju min bästa bästa. Klart hon fick låna precis vad hon ville ur mitt rum!? Så tänkte jag medan jag sneglade ner på mina egna fötter och såg hennes nya stövlar sitta som smäck=)

Ja, och nu är hon alltså här! Vi ska bara slappa idag, baka alla kakor som mormor har lärt oss och kolla på någon film. Imorgon bitti hämtar vi våra föräldrar som också kommer med x2000. Sen är allt perfekt. Sambon är hemma och ligger helt utmattad och sover. Han hann vara ledig exakt 6timmar innan han blev dundersjuk!

oh well, allt går inte alltid som man hade tänkt sig...

Jag hoppas av hela mitt hjärta att ni har det härligt i era hem just nu, att tomten är på väg och att ni har SNÖ för att underlätta hans färd till er dörr.

Kramar kära vänner!

Pssst!

2008-12-21T20:24:00.002+01:00

Ni som är observanta har troligen lagt märke till att en av de bloggar jag avgudat i flera år finns med här till höger i listan. Underbara Herr Englund har nu fått uppdraget att ta över posten som Svenska akademiens ständige sekreterare.....och jag jublar, hojtar, hoppar och firar!

Detta är en karl jag gääärna hade gift mig med, för hans vett och historiska kunskaper sammanslaget med hans fantastiska språk gör mig lycklig på daglig basis =). KUL, nu kommer det förmodligen svänga lite mer om akademien framöver. Det ser jga fram emot.

Läs Peters blogg!

Exotisch....

2008-12-21T20:05:00.004+01:00

lillebror G och sambo framför palmerna
Även jag var ju tvungen att kolla in dem

NU har jag äntligen tagit lov. Och med ledigheten kommer ett strålande humör som ett brev på posten. Jag har plötsligt så mycket ork! Och riktig lust att fira jul och träffa alla nära och kära. Skickar därmed en tanke av allvarlighet till de elever och andra, som inte har samma tur som jag. En tanke går direkt till de som inträder i ett rent helvete så fort det blir lov och skolorna stänger dörren. En verklighet för många barn och unga, och för vuxna med såklart...

Vi tog en sväng till malmö för att bara spatsera och spana på alla galna julstressade människor (jo, det finns ju de som INTE tycker det är lika lustfyllt med julshopping som mig), och på härliga Baltzargatan hittade vi dessa utsmyckningar.

Nog för att vi i skåne gärna slår ett slag för vår kontinentala atmosfär, något som jag inte är van vid hemifrån Sthlm, men palmer var väl kanske i saftigaste laget, men väldans exotiskt hihihi. Nåväl, fina var de i alla fall, och ännu finare var all REA som redan har smygstartat. Jag plockade med mig en underbar Duffel från Tommy Hilfiger, som jag har tummat på sedan den inkom i butik.

Nu återgår jag till julstädningen. Det är förmodligen det näst bästa med julen: att allt blir så fint och luktar så gott! Julstädning, vårstädning och höststädning är rena högtiderna här hemma =)