...där allting alltid känns ljust och enkelt. När vi behöver lugn och ro, vatten och vackra vyer, god mat och avkoppling går färden alltid hem till Farmor på Tylösand.
När man kommer ner på hennes gata, vår gata, så finns det inget slut, bara havet och horrisonten och vackrast är det i skymningen.
Såhär såg det ut i lördags, när vi landade i paradiset vid 20 på kvällen fullastade med Färska svenska jordgubbar, gräddmjölk och strösocker + rosévin!
Här finner jag kraft.
Varför är kvällarna alltid vackrast? SÅ smärtsamt vackert det är när det skymmer.
SvaraRaderaDin farmors gata ser underbar ut. Jag förstår att det är en lisa för själen att komma dit.
Fint skrivet, Lia!