Välkommen till dubbelmoralens näste!

Igår var det massor på schemat, men morgonen var i alla fall lugn och skön. Jag klädde på mig till inslagen av TV4 nyhetsmorgon, kollade lite nyheter på datorn och fixade. Fastnade för alla bildspel och texter som beskrev den storartade comeback som Britney Spears tydligen har lyckats med i helgen. Kunde inte låta bli att bli riktigt glad där på morgonkvisten; för oavsett vad som egentligen gör Brittan lycklig (det vet vi ju inget om) så såg hon så glad och stolt ut, vilket det var länge sedan man kunde bevittna. Jag satte mig i bilen för att köra till ica och köpa färska frukostbullar, och kom på mig med att fortfarande tänka på Britney och uppröras av hur ensam hon måste vara, rädd och förvirrad, pressad och jagad...både av sin familj, sina vänner och inte minst dessa paparazzis. Kände hur jag blev riktigt upprörd där jag gick med min kundkorg. Och samtidigt nöjd med att all den positiva publicitet hon just nu renderar...

...och sedan slog dubbelmoralen till med hammare i bakhuvudet.
Det var inte förrän jag var ute på parkeringen som jag kikade ner i påsen och insåg att den nyinköpta skvallertidningen med en full och vinglig kändis på framsidan trots allt egentligen är mitt sanna inlägg i debatten: det är kul att läsa och se bilder på jagade kändisar....tydligen.

Och plötsligt kändes inte morgonen så där perfekt längre, och jag kände ännu mer hur jag önskar, önskar, önskar att vi som läser i alla fall kan få fler rapporter om att det går bra nu. (oavsett vilken kändis det gäller), för det är en bra mycket trevligare känsla i magen!
Bara några tankar såhär på morgonen...