Men vem försökte jag lura i mitt förra inlägg!? Jag är yr som en höna och stressad så jag inte kan sova på nätterna, det är mycket nu....eller som Petter sa så klokt: det går bra nu.
Och som vi alla vet; när saker går bra så har man i regel rejält med åtaganden i kalendern. På fredag i nästa vecka sätter jag höstterminens betyg! Jag har 400 omdömen att skriva fram till dess, efter det att jag har rättat proven som alla skriver på onsdag och haft muntor med de som behöver speciell examination. Jag trodde att jag skulle pyssla här hemma, fota bilder till bloggen och dricka glögg...jag måste ha varit tillfälligt sinnesförvirrad!?
Men på fredag tar jag jullov, har bara lite strölektioner kvar då, och då blir det per automatik mer tid för det roliga!
I torsdags var vi på mingel med mat, skumpa och shopping i Malmö. Det är spännande att se så många välklädda par på ett och samma ställe, med samma intresse! Säga vad man vill om klassklyftor eller inte i Swea, men jag fick mig verkligen en funderare där jag stod och kollade ut över alla ädla smycken, råsiden, pianisten vid flygeln och de blankpolerade skorna. Det mest lustiga var att jag kände mig hemma samtidigt som jag kände mig så totalt felplacerad!
Jag har nu fixat alla julklappar, mammas 60-års present och även hunnit shoppa till mig själv så det räcker för hela 2008, nu ska jag börja mitt nya liv och vara mer spara än slösa under 2009.....tror det kan vara ett bra nyårslöfte.
Nu ska jag tvinga sambon att umgås lite med mig och slita sig från jobbet. Ibland underar jag hur ni andra har det. Är ni också gifta/sambos med arbetsnarkomaner? Eller är det bara så att företagen kräver mer och mer om man är inställd på att inte vara medelmåttig? Det här året har sambon snittat ca 68/veckan och jag undrar; jag känner mig stressad och ändå jobbar jag knappt hälften av hans arbetstid. Vad är rimligt? Hur har ni det i era förhållanden? Nu ser jag tack och lov inte allt arbete, då han är på resande fot hela veckorna...
Ha en lugn och skön andra advent, återkommer när lugnet lägger sig inom mig och runt omkring
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jodu...det där med långa arbetsdagar. maken är vd för ett Italienskt företag och han snittar ca 12 timmar om dagen 6 dagar i veckan. fy fanken. han reser massor och de dagarna han reser kan det bli 16 timmarsdagar också. Han behöver lite sverige semester just nu. vi sticker den 15 de och jag kan knappt vänta att få se Stef och Alex...tvåan och ettan. Fast jag har inte packat än...kanske skulle jag göra det.
SvaraRaderakram kram vännen
Japp, jag har också en arbetsnarkoman - jobbar oftast minst 12h / dagen, förra veckan jobbade min O hela natten och åkte sedan till kontoret kl 05.. Han jobbar oftast några timmar hemma också på kvällar och helger. MEN, jag har ett icke-svenskt perspektiv (?) och jämför med en spansk kompis som jobbar dygnet runt minst en gång i veckan, och andra kompisar i Bryssel som fått ställa in semestrar flera ggr pga jobb. Jag tror att man överlag jobbar mer utomlands, eller?? Hoppas iaf att det ska lugna ner sig, vilket det gör med jämna mellanrum (iaf inte sååå mycket helg- och kvällsjobb men 10-12 timmar om dagen kommer det nog alltid att vara tyvärr).
SvaraRaderaStor kram och hoppas att du får en härlig julledighet med sambon!
hm....jag är nog skyldig då det gäller att jobba många timmar, men jag har ju så himla kuuul så det gör inte så mycket. Maken jobbar också långa timmar, för det mesta 7 dagar i veckan. Sen ibland kommer hans elaka fru och sliter iväg honom, är det inte konstuställningar som ska ses så är det middagar ute med vänner och bekanta. Han gnäller lite ibland, men det är ju bara att ignorera, LOL!
SvaraRaderaStressa inte Lia utan ta det lugnt, du hinner med allt du ska, och det du inte hinner med - ja det hinner du helt enkelt inte med. Är det viktigt så blir det gjort, det är min paroll!
Kram på dig!!
Nika: jo, jag har ju förstått att din make jobbar mycket. Det känns skönt att man inte äe så ensam, för med svenska mått är det ju tyvärr så att ingen av mina väninnor har samma situation som mig; dvs att vara "gräsänka" de flesta dagarna i veckan. KRAM
SvaraRaderaPetra: hahaha, jag tycker det är skönt att se hur normer och arbetsetik kan se annorlunda ut, bara man vidgar vyerna. Du kommer alltså "hem" 2009!? Självklart vill jag inte gå miste om chansen att få träffa dig över en fika eller något annat trevligt! Hojta till bara när du är på ingång till skåneland =)
Fia: du är ju för härlig! Naturligtvis är det ju så att detta med att jobba mkt inte har med genus att göra, utan med passion, driv och viljan att lyckas i det man företar sig! Din arbetsinsats och det du gör för människor varje dag gör mig fruktansvärt ödmjuk inför förmågan att "offra" privat tid för att jobba lite extra! KRAM