Om mig

Mitt foto
Du som kikar in här får ta del av mitt livs små lyckopiller: hur det i min värld är att vara flickvän, vän, gymnasielärare, syster och dotter. Jag har en vild passion för det svenska språket, historia och pedagogik. Är lite lätt nördig i relationen till mina elever, bästa vänner och min familj. På fritiden leker jag gärna med ord, skriver, studerar andras texter och lyssnar mycket på musik. Jag spelar golf hellre än bra och är som allra lyckligast i köket när det väntas gäster på middag. I höst blir jag utlandssvenska- och vad det innebär för mig, sambon och våra två kissar, får framtiden utvisa. Ledord i mitt liv är empati och värme. Jag lever varje dag med inställningen att göra gott för andra och för mig själv.
Kontakta mig (ny mailadress)

tisdag 27 januari 2009

OM DETTA MÅ VI BERÄTTA

Idag är det den 27 januari 2009.
För mig som historielärare är det här en dag som jag laddat inför, länge.
Idag bryter vi allt vad ordinarie undervisning och vardagsbestyr heter, för att ägna oss åt att i internationellt samförstånd uppmärksamma Förintelsens minnesdag.

Vad är då detta för en minnedag? Och varför ska den "firas"?
Att man har valt just dagens datum är nästan självklart. För just idag, fast år 1945, befriades koncentrarions- och utrotningslägret Auschwitz-Birkenau. Och man satte punkt för den utrotning av judar och andra "störande" element som Hitler hade beordrat.

Man bör nog inte säga att man firar denna dag, utan snarare skänker man en tanke till alla de offer som förintelsen förde med sig. Möjligen kan man fira förintelsens avslut!

På de skolor som jag har haft möjlighet att arbeta vid, har det nästan alltid funnits tillägg i programmet, så att Förintelsen inte blir ensam "herre på täppan", utan andra delar av vår värld som Sovjetunionen, Kina, Korea, Sydafrika mfl får full uppmärksamhet.
Man har anordnat föreläsningar för eleverna under ämen som:
  • beskydda och bevara demokratin
  • samtal kring övriga stora brott mot Mänskliga rättigheter
  • Vad klassas som ett Folkmord?
  • Hur gör vi för att historien inte ska upprepas- eller gör den redan det dagligen i vår tid?
  • Hur handskas vi med det historiska arv vi har, vad gäller Indianer eller Aboriginer?

I år, 2009, är det också 15 år sedan de fruktansvärda Folkmorden i Rwanda ägde rum. Och det uppmärksammas förstås i dagsprogram runt om i hela landet.

Jag tänker inte ge er en hel historielektion här på bloggen. Även om jag bra gärna skulle vilja =). Jag vill bara uppmärksamma vad samtliga elever i landet borde få undevisning i idag, och uppmana er att tända ljus för både förintelsens offer, och för de som fråntagits och fråntas sina mänskliga rättighteter på andra håll runt om i världen. I Washington finns ett stort museeum; United States Holocaust Memorial Museum, som varje år bidrar med mycket material till lärare och andra som är intresserade och vill veta mer. Värt att besöka för er som bor i närheten! ;-)

Med den konflikt vi ser i Israel idag, så är det ytterst viktigt att alla har kunskap och förståelse för hur rötterna kring antisemitism och främlingsfientlighet ser ut. Vi behöver ha förståelse för varför dessa åsikter är så starka. För utan förståelse kan vi aldrig bekämpa dem och vinna. Och med en afroamerikansk president i Vita huset är dessa frågor om raspolitik, rädslor, mänskliga rättigheter och demokrati mer viktigt än någonsin!

Ha en bra dag alla ni där ute.

4 kommentarer:

  1. Visst är det JÄTTEVIKTIGT att ungdomarna idag och imorgon fortsätter att lära sig om det hemska som skedde i Europa under andra världskriget, speciellt när överlevarna från Förintelsen inte längre finns kvar och kan berätta.
    Jag läste i Sydsvenskan idag en intervju med en jude som var med under manifestationen i Malmö i söndags och hur han hade blivit tillsagd av en yngling att "tig jude" och "du har inte rätt att tala, jude". Jag tycker att det är skrämmande att folk bara skulle få för sig att säga något sådant!
    Även om jag är emot vad Israel har gjort / gör mot palestinierna så skulle jag aldrig få för mig att sätta likhetstecken mellan en jude i Sverige och den israeliska statens agerande i Gaza. Det är skrämmande att fortfarande idag så brandbombar man och slår sönder judiska gravplatser, församlingar etc. Det gör mig rädd och väldigt ledsen.
    Hoppas att ni fick till en bra diskussion under skoldagen idag!
    Kram

    SvaraRadera
  2. Petra: nej jag håller helt med dig. En svensk jude och israels agerande är inte alls samma sak. Inte alls. Men vad som är skrämmande med dessa två fall är att det finns ett likhetstecken mellan förintelsen och händelserna i gaza: ca 90% av mina elever VET INTE ENS OM att konflikten pågår!! Detta att allmänheten kan blunda för hur läget är ute i världen, och det trots att vi idag har en öppen nyhetsrapportering som inte alls fanns i början av 1940-talet. Hela den här dagen gör mig lesdsen och upprörd, för den borde inte behövas, vi borde inte behöva uppmärksamma sådan grymhet. Och så är det många elever som inte förtår skillnaden mellan att FÖRSTÅ varför antisemitism mm har starkt grepp bland vissa, och ATT VISA FÖRSTÅELSE FÖR antisemitism! Läskigt ju. Jag vill att man ska förstå, men ALDRIG visa förståelse...KRAM

    SvaraRadera
  3. Håller helt med, en judisk person och staten Israels agerande är inte alls samma sak. Det finns judiska personer som är för agerandet och judiska personer som är emot agerandet. Att sätta likhetstecken är som att säga att jag älskar falukorv bara för att jag är svensk (jag tycker det är äckligt).

    Och det är en jättestor och jätteviktig skillnad som du säger mellan att förstå och att visa förståelse. Jag hade nyligen en diskussion där jag sa att jag kan förstå varför Hamas reagerar som de gör, och genast missförstod den andra personen och påstod att jag stödde självmordsbombare och barnsoldater, vilket jag inte alls gör. Jag tycker inte att Hamas gör rätt, men jag kan förstå varför.

    Mycket viktigt att vi är medvetna om vår historia och gör allt för att inte upprepa den. Tyvärr hetsar media ofta genom att illustrera med olika dramatiska bilder och rubriker som gör att hela saken lätt missförstås i stället för att ge en balanserad och nyanserad rapportering.

    Bra att skolorna jobbar med det här!

    SvaraRadera
  4. Marianne: tack för din snälla kommentar. Jag tycker det är svårt att vara politisk på bloggen, för det är så lätt att det man skriver låter annorlunda än vad man hade tänkt sig i huvudet. Så lätt att man säger något dumt eller sårar. Men just detta med arbetet i skolan kändes viktigt att belysa. Just därför att eleverna har kunskapsluckor stora som grand canyon, och dels för att så många alltid ska skälla på att man aldrig gör någonting vettigt i dagens skola. Den debatten kommer jag aldrig att ge mig in i, men just detta med Förintelsens minnesdag känns vettigt och viktigt. Och då skriver jag gärna några rader och berättar för er vad som står på schemat! =)

    SvaraRadera