Regnet det bara öser ner..

Jag vet, det har varit tomt på inlägg här ett tag nu. Orsaken är att jag har arbetat sju dagar i rad (ja, de dagarna då det var helt underbart väder ute med strålande sol), och nu äntligen är jag ledig ett par dagar!
Och vad händer? Jo, vaknade i morse med världens hosta som ackompanjerades av störtregn mot golv-till-tak-fönstren! No shit, mitt liv är verkligen inte rättvist alls...
Dagarna på jobbet har varit enormt tunga. Jag brukar inte vara den som klagar, men jag har kommit till en gräns för vad som är sunt beteende. Jag mår dåligt på jobbet, efter jobbet, dagen innan jag ska gå tilljobbet och all annan tid om jobbet ringer. Det är fruktansvärt psykologiskt påfrestande, och jag känner mig villrådig.

Eftersom jag är så låg i humöret, passar dock katastrofvädret mig ganska bra. Det känns som höst nu. Har varit en sväng inne i Malmö och ätit lunch med min bästa och äldsta vän E. Hon betyder väldigt mycket för mig, men det är väldigt sällan som jag får tid tillsammans med henne då vi numera bor nästan 60 mil ifrån varandra!

Och ikväll är det upplagt för tårar! Jag ska ut och äta middag med min vän Maggie, och det blir en avskedsmiddag. På lördag flyttar hon och hennes sambo till Thailand och återkommer till swea i januari. Jag är lycklig för hennes skull, men fruktansvärt ledsen över att inte få dela hela hösten, julen och nyår med dem båda...somliga vänner är så mycket mer än bara mina vänner..de är livet. Jag kommer att sakna henne mer än vad ord kan beskriva, även fast det finns skype och mail och allt vad man nu kan hitta på.

Om en vecka blir det att besöka vårt lilla monster igen, för att se hur han växer och utvecklas. Tack alla snälla för de fina kommentarerna. Djur är underbara inslag i livet och jag befarar att detta kommer att bli en kattblogg under hösten =). Kramar till alla er som går tillbaka till era jobb idag. Det är augusti och plötsligt känns sommaren så långt borta....