Varför, varför, varför måste helgen alltid gå så fort?? Jag spenderar så mycket tid som gräsänka när sambon reser. Ofta är han tillbaka på torsdagskvällen och då har jag längtat så mycket! Därmed börjar också vår helg reda då; men det räcker ju inte!!! Tiden vi har tillsammans är på tok för lite. Båda tokjobbar till idiotsent på fredagskvällen, och sen så är det bara två dagar kvar att ta igen all tid vi förlorar i veckorna.
Vi lever fortfarande i renoveringskaos, och kameran är inte återfunnen än. Jag är farligt nära ett hysteriskt utbrott, men sambon försäkrar att den som vill (ha) fint, får lida....
I Lördags packade vi undan det värsta stöket i ett utav rummen, så att resten av lägenheten i alla fall gick att vistas i, och så hade vi vänner hemma på middag. Det är sååå trevligt att få blanda drinkar, äta gott, lyssna på bra musik, spela spel, skvallra massor och dansa lite spontant i vardagsrummet. Det är livskvalitet, men sen dagen efter så är man bara så trött!
Menyn vill ni kanske ha som inspiration i novembermörkret? Det är bara att hojta till om ni behöver hela hemmaknåpade recepten=)
Förrätt: Cocktail på tomater, rödlök och ruccola, med taleggioost och krutonger. Serverad med honungs-och balsamsås
Varmrätt: Fylld, baconlindad kycklingfilé med whiskysås, timjan och rosmarinrostade potatisar/rotisar
Efterrätt: Farinstekta äpplen med kardemumma, pecannötter och vaniljglass.
Resten av helgen har vi flängt runt på ikea, silvan, bauhaus, och gud vet vart mer. Helt slutkörda är vi. Och nu är det ny vecka igen...
Och ytliga tankar snurrar i huvudet. (resten av inlägget fick tas bort)
Det ytliga består i lyxproblemet att välja mellan två olika uppsättnningar av kuddar + pläd till soffgruppen/schäslongen från Missoni Home. UNDERBARA, vill ju ha alltihop!
Lite livstecken i alla fall..
jag återkommer
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ska du ställe upp som vittne i en polisanmälan, läskigt. Jag har gjort det så jag vet att det inte är särskilt roligt alls. Ojoj jag hoppas ni får ordning på renoveringen snart, jobbigt med en massa grejs kvar att göra!
SvaraRaderakram på dig!
Först: Jaaaa, jag vill ha receptet på kyckling och potatis! Det lät gott och både kycking och potatis är ju billig mat och vi har bestämt att dra ner på matkostnaderna nu resten av året och göra ngt kul för de pengar vi sparar till våren.
SvaraRaderaSedan: Ställa upp och vittna. Hm, det är ju så kluvet, för det ÄR obehagligt, men å andra sidan så är du ju lärare och ska/bör föregå med gott exempel och kanske inte "bara" lära dina elever det som kursplanen kräver utan kanske också en lektion icivilkurage?
Jag har ju sett många förundersökningar som gått i stöpet just för att folk inte ställt upp och jag lider med måläganden varje gång det händer, de blir ju liksom illa gjorda två gånger ibland på det viset.
Å tredje sidan (hm, jag tror inte det finns, men ändå) handlar det om din framtida säkerhet och de som driver förunderskningen inte kan garantera den så måste du ju tänka både en och två gånger till.
Nedrans att ni inte hittat kameran än, men du har väl en kamera i din mobil?
Kramar från ett soligt Duluth
Vilken helg du har haft.
SvaraRaderaVAD cool du är som bjuder på en sådan fin middag mitt i stöket.
OCH vilken GOD mat sen, mums!!!
Ja, Lia...Jag kan alls inte råda dig om rättegången, förstår att det är ett dilemma. Lycka till!!
KRAM!!!
Stef: oj, ja då vet du med all säkerhet att situationen är allt annat än enkel att hantera. Tyvärr är det ju så att den svenska flatheten gör att straffen sällan blir kännbara och skyddet för den som väljer att göra rätt för sig inte ens existerar. Nåväl. Det finns annat att fokusera på=). Vad händer i skolan då?
SvaraRaderaFia: jo du, nog finns det många sidor av problemet, minst 3 =). Jag håller med dig på alla punkter, men känner mig inte alls trygg. Jag är långtidsvikarie, vilket egentligen inte ger mig vidare mycket stöd eller trygghet alls som anställd. Min närmaste chef (enl. kontraktet) vet inte ens vem jag är! Detta får snurra lite till, kanske behöver det inte gå så långt i detta fall, vilket jag hoppas på. För allas säkerhet, inte bara min egen. Mobilkamera finns, men är så sorglig att den endast tar vettiga bilder utomhus, inne blir det bara mörkt och grynigt. Men bilder kommer! Var så säker. Jag skriver ut receptet i morgon! Kram
Annika; hahaha, cool vet jag inte, men man behöver ju lite paus mitt i allt stök=). Vännerna som kom på besök är även de mitt uppe i en flyttrenovering, så deras smärttröskel för stökig lgh är sjuukt hög. Då vågar man ju öppna dörren till sitt röriga hem! JULFEST, jag bara längtar till dina inlägg inom ämnet.Kram