Om mig

Mitt foto
Du som kikar in här får ta del av mitt livs små lyckopiller: hur det i min värld är att vara flickvän, vän, gymnasielärare, syster och dotter. Jag har en vild passion för det svenska språket, historia och pedagogik. Är lite lätt nördig i relationen till mina elever, bästa vänner och min familj. På fritiden leker jag gärna med ord, skriver, studerar andras texter och lyssnar mycket på musik. Jag spelar golf hellre än bra och är som allra lyckligast i köket när det väntas gäster på middag. I höst blir jag utlandssvenska- och vad det innebär för mig, sambon och våra två kissar, får framtiden utvisa. Ledord i mitt liv är empati och värme. Jag lever varje dag med inställningen att göra gott för andra och för mig själv.
Kontakta mig (ny mailadress)

måndag 12 november 2007

Den gamle och havet




Jag sitter i vårt sovrum och tittar ut över sundet. Ser solen bli blodapelsinröd bakom bron och ljusen från Köpenhamn glittrar likt diamanter. jag kan stanna här för evigt, bli gammal och fortfarande älska att se på havet!




Jag hittade och förälskade mig i en elitseglare, sambon skulle inte för allt i världen kunna bo där havet inte fanns som granne, och jag har lärt mig att älska det på avstånd. Jag är inte en havskatt direkt, men njuter verkligen av att ha vatten i sikte och känna den salta doften om sommaren.




Här kommer bilder på sambon under en seglingstävling, tror det var Elitserien för ett par år sedan, samt en bild på mig och Ölands raukar. Varje år njuter vi lika mycket av öresund som kalmar sund och ser till att vara hos farmor på Tylösand, varje år är havet ett stående inslag i vårt liv.




Vi ska bli gamla med havet. Det är så det måste bli. Sann kärlek är svår att finna.

3 kommentarer:

  1. hejsan

    Havet är ju så underbart. I sverige bodde vi vid havet och det saknar jag en smula.
    Ha nu en riktigt skön dag

    SvaraRadera
  2. Havet är det bästa av det bästa!! Saknar det hela tiden. Vi har tre timmar till det öppna havet, och kanske lite drygt en timme till Chesapeak Bay...

    SvaraRadera
  3. Ojojoj, nu skär det i mitt bröst! Att jag sålde av min segelbåt då jag flyttade hit var det som gjorde mest ont. En gammal P-28 som jag bodde på om somrarna, tog en massa knäppa översättningsjobb för att kunna lämna lägenheten och bara FINNAS...men jag har nu ca 5 timmar till närmaste kust.

    Maken - som inte är någon båtmänniska - undrade om vi inte skulle köpa en segelbåt och använda i en konstgjord sjö inte så långt härifrån då han förstod hur mycket jag saknade detta med min båt. Men när man är van vid att segla mellan Sverige och Åland, att segla hela vägen till Irland så är segla i en insjö..hm...lite som att sitta i badet och prutta och tro att man sitter i ett bubbelbad...typ.

    SvaraRadera