En mycket bättre dag!

I mitt liv måste det vara solsken då och då. Jag borde bo i Florida eller så, för jag är sjukt beroende av solen och av positiv energi.

Febern är äntligen borta, hoppas så att den inte återvänder, och jag sitter i sovrummet med utsikt över hela öresund, bron och Köpenhamn, och pluggar doktorsavhandlingar. Och drömmer...

Här i skåne lyser solen, det är sådär krispigt fint höstväder, en sådan dag då man verkligen vill plocka fram de finaste kläderna i garderoben, dra på sig nya, tjusiga höstkappan och stövlarna och bara gå ut och "finstorsa" på gatorna! Jag vill titta på alla vackra träd och se hur det går i grannkvarteret, där NCC precis byggt färdigt massor med funkis-sockerbitar till lyckliga småbarnsfamiljer som just håller på att flytta in!

Sambon missade Burberry, men hittade Thomas Sabo istället, så jag är en lycklig tjej idag. Om jag fick fortsätta drömma, skulle jag också vilja stå med prylar upp till hakan, hållandes min första villanyckel och ha ångest över tapetval och flyttfirmor. Det ser helt underbart ut med alla flyttlass som strömmar in i det nya kvarteret (bor man som vi, på fjärde och femte våningen har man god kärringkoll på hela grannakapet, hihihi) jag skulle gärna planera den första middagen i det nya villaköket eller brovbada hörnbubbelkaret som borde vara standard i alla hem... Jag vill, till skillnad från Pippi, bli STUR, NU!! Någon som har ett krumilurpiller för det???

Läste Annikas blogg och insåg att det mest optimala för mig, som historie- och svensklärare med villadrömmar, borde väl ändå vara att bygga i direktanslutning till B&N!? Tänk vad praktiskt med alla tidningar, böcker och lattes på krypavstånd! Fast det är klart, då skulle ju underbara Öresund vara ett minne blott...och jag är inte redo för det riktigt än!

Hur många gånger per måndad tror ni för övrigt att man kan cruisa förbi vår drömvilla och spana/längta/drömma/sukta/våndas, innan folk i kvarteret tar ens nummerplåt och ringer Pappa P???? Jag är svårt beroende. Jag är en husstalker...skumt va!

Helgen innebär bara jobb, att nysa på kunderna och förbanna Billyhyllans bakstycken. Antar att man prioriterar olika..min jobbvärld har i 8 år varit att vandra mellan våra "rum" och soffor, kök och värmeljus och försöka att komma ut levande på andra sidan...men för flera utlandsbloggare verkar det ju onekligen som om nyöppnandet av IKEA utomlands är en fantastiskt kul grej! Jag ser att man lätt blir hemmatam!
Tillbaka till verkligheten och böckerna.
Tjing!