Svar

Och svaret på veckans bildfråga (äkta på spåret-style såklart!): Vi ska flytta till Bergen, Norge.

Jag har ju hunnit med att besöka staden ett antal gånger nu, och de saker som hittills slagit mig är nog följande:

1. NEJ. Norge är inte precis som i Sverige
2. Utsikten och staden är fantastiskt vacker. Västkust, hav, fjordar, fjäll, någon glaciär osv.
3. Västkusten är spännande; man talar himla konstigt (nynorsk) och havet sträcker ut sig i all oändlighet, mot Amerikat. Synen är hisnande varje gång man startar/landar på flygplatsen.
4. Folk är inte alls klädda som i Sverige. Nu börjar jag förstå er utlandssvenskor, som menar att svenskar är moderiktigt klädda OCH ser ut precis likadant =). Detta har inte smittat av sig på normännen, haha.
5. Alla säger att det regnar så mycket i Bergen, men de gånger jag varit i staden, har det varit strålande sol och uppehåll. Med andra ord: falsk marknadsföring!!
6. Det tog mig ca en timme att kolla upp och lokalisera var IKEA och ICA Maxi ligger, hahaha, snacka om att bittert hålla kvar vid de saker som känns svenska. Sedan att ICA inte alls är som hemma (och hutlöst dyrt) behöver jag nog ändå tillägga =)
7. Det är mycket dyrt att äga bil i Norge, vilket syns på bilparken, som är rätt skruttig. Vi, som älskar bilar i den här familjen, har inga planer på att rätta oss i ledet: en bra bil blir det såklar, även om vägarna bara är gjorda för att köra 80km/h på.....HUUU.
8. Människor är överlag mycket trevliga, men fantastiskt opålitliga jämfört med svenskar. Det skriks efter svensk arbetskraft i landet, och jag förstår så väl varför!
9. Pälsdjur/sällskapsdjur är inte vanligt i lägenheter, vilket skapade rätt mycket problem när vi skulle finna boende! Våra älsklingar fick inte vistas i många av de husen som låg ute för försäljning eller hyra.
10. Staden kryllar av optiker! Sist jag var där, räknade jag till 40 butiker på samma dag! Har norrmän allmänt dålig syn, eller hur ska man tolka detta mycket lustiga fenomen?! Jag hoppas att det är ett tecken på att glasogon/linser/solglasögon i alla fall ska vara billiga =). Det vore ju nåt för en glasögonorm som mig!

Så, nu vet ni var vi ska, och naturligtvis kommer ni få dela denna resa med mig. Kanske blir man luttrad ju fler gånger man flyttar på sig mellan olika länder? Detta är första gången för mig och jag är riktigt skitnervös! Hahahaha.

Ha en trevlig måndag mina vänner, själv ska jag nu ha möte med VD:n för det flyttbolag som ombesörjer vårt flytt. Spännande att höra hur allt kommer att gå till! Kramar från Lund

Saker som man gillar...

....även med risk för att framstå som en tönt!

Ni vet att jag är historielärare (och språklärare). Några av er vet också att socialhistoria, mikrohistoria är min specialisering, och jag är pinsamt förtjust i att rota i historiska personers(privata och offentliga) liv och framgång.

Sedan jag var typ 12, så har Kennedy-klanen varit mina favoriter! Nu talar jag i första hand inte om att vara demokrat eller republikan, nej, jag talar om makt, senualism, pengar, krig, två sekel av industrialisering, glamour, tragedier, kvinnligt kontra manligt ideal, medicinska experiment och utveckling, värdegrunder, mode och så mycket annat. Jag har ägnat åtskilliga universitetspoäng åt att fördjupa mig i denna samling personer, som har haft en så framstående roll inom alla ovanstående områden under ett par hundra år.

Det kanske framstår som himla nördigt, men jag är mycket intresserad och fascinerad av den här familjen. Visste ni till exempel att just tävlingsinstinkten, lusten att vilja vara bäst, komma fram, var familjens kärlek och tro? Samtliga barn drillades i allt från idrott till lek, skola mm redan som små ute på Martha´s vineyard, för att kunna ta ett nederlag som en "man" och våga vara bäst när det gällde. När väl Jackie Bouvier kom in i familjen, så var det inte hennes stil, klass eller skönhet som uppskattades mest, utan att hon som tjej aldrig bangade att se till att spela skiten ur killarna på tennisplanen! (för att tala ren svenska).

Så, med tanke på allt detta så har jag sorg denna vecka! Jag sörjer Senator Ted. Den sista brodern, och på något vis den sista av en era att gå till den eviga vilan. Är det inte konstigt, han var ingen popstjärna som MJ, men på något vis så har hans död påverkat mig mer. Jag känner sorg. För jag gillade karln...trots liken i garderoben. Han var ju ändå en Kennedy, vad kan man annat begära?!

Kram

Att längta

Augusti var det ja. Jag har längtat efter hela bloggosfären, men valt att ignorera känslan en stund. För som alla vet, så är det en av de bästa känslorna i världen: den där som infinner sig när man vet att man snart når målet, men inte riktigt är där än! Eller, som min vän J säger (den eviga dejtaren) "det är jakten som är det fina, inte endast bytet".

Ett sidospår kanske, men så har det varit med bloggen: jag behövde få längta lite efter det här forumet. Få tråna lite över att snart vara en del av det igen, och uppskatta det mer än någonsin. Och här befinner jag mig nu. Åh, vad jag har längtat efter att få skriva, och ännu mer; efter att få följa och kommentera er vardag! Nu är jag taggad, peppad, boostad och allt annat man kan vara, så nu kör vi!

Det som varit mest tydligt med mina tankar kring bloggandet under uppehållet, är att jag ofta har kommit på mig själv med att tänka saker som "de där riktlinjerna skulle fungera bra på bloggen" eller "sådär skulle jag gärna vilja att min blogg såg ut" eller varför inte favoriten "wow, det där måste jag ju skriva om på bloggen"....

Är man skadad då, när man njuter av att klura på roliga inlägg eller ämnen, trots att man har uppehåll!?

Några riktlinjer inför hösten har jag i alla fall klurat ut: för det första så kommer nedanstående mailadress att bytas ut. Återkommer med ny adress när nuvarande blir inaktiv. Som det är nu använder jag fortfarande min studentmail, vilket känns en aningen ouppdaterat =)

För det andra, så råkar Skåne och sommar vara två av de finaste lyckopillren jag har, så därför kommer jag att suga lite på karamellen och ge er små återblickar med smak av sommar. Helt enkelt inte visa min sommar i ett enda inlägg, utan pytsa ut bilder och minnen när jag får behov av att drömma mig tillbaka till värme, grillning med vänner, stranden, havet och golfbanan. Jag hoppas att också ni kommer att uppskatta dessa inlägg när väl höstmörkret tränger sig på?

Sist men absolut inte minst, så kommer bloggen av naturliga skäl få lite nytt innehåll. Hittills har ni ju fått följa min vardag med mina underbara elever. Höstterminen är igång här i Swea, och jag är en del av skolans värld fram till den 1:a oktober....

...den 1 oktober går nämligen vårt flyttlass! Fort har det gått, och lägenhetskontraktet skrevs under för en vecka sedan. Planen var att vi skulle vara flyttade till nyår, men as they always say: ingenting blir som man har planerat. Det är bara att gilla läget =)

Så höstens inlägg kommer vara mycket fullproppande med logiskt och ologiskt tänkande kring det här med att bli medföljare, utlandssvenska...och ni som känner mig väl, vet att det finns mååånga tankar och reflektioner i mitt huvud för tillfället. You are in for a treat, hahaha!

Dagens gissningslek: vart är det vi ska flytta, egentligen?

Kramar, och tack snälla för alla värmande kommentarer, mail och samtal. Vilka vänner ni är!

• 
  
• 
  
• 
  
• 
  
• 
  
•