Jo, fröken sitter här i Norgebubblan och känner att det blir en blogghöst. Japp, så blir det. Tror att jag är redo nu, bara lite mer vatten ska rinna under broarna och sen så kommer allt att vara som vanligt igen =)
Det var allt för nu.
Tjingeling!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Åååå VÄNNEN!!!!!!
SvaraRaderaSå underbart roligt att se dig igen!
Har faktiskt ett mail till dig som elgat o skrotat i min "draft" hur länge som helst. Skäms på mig att jag inte fått iväg det än. Det är urgammalt....
Men som sagt jag har tänkt mycket på er men tyvärr varit dålig på att förmedla detta.
Hopas innerligt att du och de dina mår bättre nu!
VARMA VARMA KRAAAAMAR!!!!
Vad GLAD jag blir!! Ser framemot många fina tankar och funderingar, eller bara några vardagsbilder - allt ska bli så kul att läsa i höst! Stor kram
SvaraRaderasaltis: du ska då verkligen inte skämmas, jag har varit en urdålig vän hela det här året! =(. Bättring kommer, jag lovar! Hoppas att du inte är fast i bubblan mellan NYC och hem-hemma, har läst alla dina inlägg och njutit av att E är så stor nu och upplever så mycket! KRAM
SvaraRaderaPetra: haha, råkade skriva Petchie av bara farten, det här med att blogga kanske är som att cykla? =)du vet att jag kämpar på, och jag har stora förhoppningar på en toppenhöst! Kramis
Men vad roligt!! DET ser jag fram emot massor...Dina tankar, lite vardag, lite god mat, lite glam, fina bilder...ååååååå....
SvaraRaderaKram och välkommen tillbaka!!
Annika: TUSEN TACK! ett varmt välkommen tillbaka betyder så himla mycket! I löpet av hösten kommer jag mer än gärna vara med på fredagstemat igen, men jag startar lite långsamt..massor av glam och mat blir det absolut! KRAM
SvaraRaderaLia!!!!!!!! Åhhh vad jag har saknat dig!!!!! Gud vad glad jag blev nu!!! :)
SvaraRaderaKramar
Å vad kul! Jag brukar titta in här och då så fick en trevlig överraskning idag!
SvaraRaderaLåter som du haft en jobbigt år. Hoppas det är mycket bättre nu!
Eller, låter och låter, menar att jag får den känsla att du har haft det tufft
SvaraRaderaAnna FT: visst har det varit ett tufft år. Tufft och lärorikt! Att bo utomlands är ju att växa som människa men samtidigt alltid gå runt med ett litet hål i hjärtat, där saknaden av vänner, familj och speciella platser alltid finns.... Så har det i alla fall varit för oss!
SvaraRadera