USA

Jag vet inte vad det är för fel på mig, men Amerika lockar mig väldigt mycket. Det har det gjort ganska länge nu och jag vet att det är typiskt osvenskt och därmed lite tabu.
Satt på X2000 hem till skåne efter en lång dag med seminarie och kände att jag behövde skingra tankarna, utan att förden sakens skull stänga av verksamheten i hjärnan (alltså ingen Nora Roberts idag). Det blev film. En medresenär plockade upp sin laptop och vi såg underbara Maggie Gyllenhaal visa hur ångestladdade dygnen kring 9/11 måste ha varit. Jag satt som klistrad hela vägen och förundrades över hur stark patriotisk känsla Amerika visar, hur det amerikanska folket vågar vara stolta över detta och hur 9/11 byggde broar mellan främlingar, svarta, vita, kvinnor, män och suddade ut gränsen mellan barn och vuxna. Jag känner förundran över detta land, som är så stort och har ett sådant storhetsvansinne, men som även har mer själ än vad många andra länder i nuläget vågar uppvisa. Behövs det nämnas att filmen berörde mig och fick mig att tänka till en extra gång på hur viktigt det är att säga någonting snällt när man går hemifrån på morgonen....alla hade inte turen att få återvända..